Folkrörelsestudiegruppen

Den mest erkända forskningen dumpas

Vetenskapsrådet har gett en felaktig bild av folkrörelseforskningen vilket misslett regeringen och den pågående Folkrörelseutredningen. Det skriver den fristående Folkrörelsestudiegruppen i en rapport om folkrörelsebegreppet som presenteras på ett seminarium på ABF-huset i Stockholm lördagen 17 februari. Den internationellt mest erkända svenska forskningen om sociala rörelser har satts åt sidan och istället pekas forskning om ideell sektor, frivilligorganisationer och civilsamhälle ensam ut som nydanande påpekas i rapporten om folkrörelsebegreppet.

I en rapport som Vetenskapsrådet gav ut förra året framgår att svensk forskning halkat efter närstående länder. Den påtagligt främsta orsaken till detta är att jämförbara länder har fått en högre andel högt citerade publikationer. Unika forskningsinsatser som är av så hög kvalité att den får stort genomslag i andra länder frodas inte i Sverige.

Folkrörelsestudiegruppens granskning av Vetenskapsrådet rapport om folkrörelseforskningen visar att de främsta publikationerna i civilsamhällesforskningen som utpekas som nydanande citeras fyra gånger mindre än de främsta inom forskningen om sociala rörelser. Den mest citerade svenska publikationen inom folkrörelseforskningen, Social Movements: A Cognitive Approach, nämns inte ens i Vetenskapsrådets rapport.

Det pågår en glidning bort från begrepp som folkrörelser och sociala rörelser till civilsamhälle och ideell sektor. Denna glidning ges av Vetenskapsrådet och regeringen ett skimmer av vetenskaplig legitimitet som den inte har säger Tord Björk, författare till Folkrörelsestudiegruppens rapport. Vetenskapsrådet har styrts mer av det önsketänkande som råder om civilsamhällets framtida roll i statliga utredningar än av inomvetenskapliga kriterier vilket inger oro för forskningens integritet menar Tord Björk.

Utvecklingen har redan lett till skadliga konsekvenser. Den internationellt mest erkända svenska forskningen har marginaliserats och de två akademiker som stått för den har drivits ut ur landet för att hitta miljöer där de uppskattas efter förtjänst. Vilken kvalité som blir kvar kan framgå av den bedömning som framfördes på Folkrörelseutredningens seminarium om forskningen på området. Här karakteriserades 2000-talets avhandlingar om civilsamhället som "extremt svenskcentrerade" med en "makalös brist på utblick, brist på komparation och brist på mer bestämda anknytningar till teoribildning.”

Folkrörelsestudiegruppens rapport tar i övrigt upp begreppet folkrörelse och dess användning sedan 1797. Särskilt lyfter den fram lekmannaforskningen. Denna forskning har Vetenskapsrådet valt att helt bortse ifrån. Folkrörelsestudiegruppen visar att denna lekmannaforskning haft ett stort inflytande i Sverige fram till idag med öppenhet för internationella utblickar. Den mest framstående under 50 år var E H Thörnberg som blev så uppskattad för sin forskning att han blev utnämnd till hedersdoktor av Uppsala universitet.

Rapporten Folkrörelsebegreppet läggs fram av lekmannaforskaren Tord Björk för offentlig granskning på Rörelsenätverkets seminarium i Stockholm 16-17 februari som ordnas i samarbete med ABF och Folkrörelsestudiegruppen. Till seminariet kommer också Folkrörelseutredningens sekreterare Berndt Lindholm, Bengt Göransson från ABF, Åsa Wettergen som forskar om sociala rörelser och flera andra, se information på www.folkrorelser.nu/rorelsenatverket.

För mer information: Tord Björk, tord.bjork(at)mjv.se, tel 044-12 32 94

www.folkrorelser.nu