Folkrörelsebloggen

Folk i rörelse nr 2-2006
Folkrörelsestudiegruppens nyhetsbrev - http://www.folkrorelser.nu

Följande nyhetsbrev ägnas Göteborg 2001 med anledning av att det är fem år sedan
Göteborgshändelserna. Av denna anledning arrangerar ett flertal organisationer
ett seminarium om lärdomar och konsekvenser den 17 juni i Göteborg. Från Island
publicerar vi en vädjan om internationell hjälp med att stoppa ett omfattande
dammprojekt. Det står inte i texten men den 21 juli inleds ett protestläger mot
detta dammbygge på Island. Dessutom ser vi på aktuella demonstrationer som
varit, synen på historien om demonstrationen och skotten mot demonstranterna i
Ådalen 1931, nazisternas agerande och planeringen av protester inför G8-mötet.

Innehåll

1. Göteborg+5: Information om seminarium fem år efter Göteborgshändelserna,
Demokratinätet m.fl.
2. G8 - Information om aktiviteter, Indymedia Norge
3. Nödrop: Rädda Island! Dammbygge hotar ett av Europas viktigaste naturområden.
Islandsvinir och savingiceland.org

4. Demonstrationer och nazistattacker i maj, Tord Björk
a. 1 maj-demonstrationer
b. b. 14 maj: Firandet av 75-årsminnet av Ådalshändelserna 1931
c. 7 maj: Över 100 000 demonsterade mot högerpolitiken i Danmark
d. Nazistattacker 20 maj
e. 29 maj - Demonstration »Stop Fogs krig« i Köpenhamn

5. Ådalen+75 och GBG+5. Kommentar av Tord Björk

6. Betyg på Sveriges politik för global utveckling - dialoginvit från sex folkrörelser.
Pressmeddelande från Forum Syd

7. Göteborgshändelserna. Sammanställning med källor. Tord Björk.

8. Nytt på folkrörelsehemsidan och andra hemsidor
Välfärd till salu, svensk översättning av Asbjörn Wahls skrift
Internetliv - guide till communityn och forum

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

1. Göteborg+5: Information om seminarium fem år efter Göteborgshändelserna,
Demokratinätet m.fl.

Seminarium och hearing

Tid: kl 0 ˆ 18, lördagen 17 juni 2006
Plats: School of the World, Göteborgs unversitet, Annedalsseminariet, Övre
Husargatan 34 vid Linnéplatsen i Göteborg

Seminariet inleds med temat Göteborgshändelserna och globaliseringen. Magnus
Wennerhag från Rörelsenätverket och Lunds universitet och Hans Abrahamson
presenterar ny forskning om globala rättviserörelsen och om sambandet mellan
det som hände i Göteborg och världen.

Efter lunch hålls en hearing om demonstrationsrätten och
Göteborgsprocesserna, polis och demonstranter, erfarenheter från Danmark och
Norge samt en utfrågning av partierna om deras syn på Göteborgshändelserna:

- Vilka är lärdomarna från Göteborgshändelserna och efterspelet?
- Behöver människor kuna göra sin röst hörd bättre vid internationella
förhandlingar och hur kan det ske?

Dagen avslutas med frågan vad gör vi nu till en panel med folkrörelser.

Arrangörer är:
Attac, Demokratinätet, Folkrörelsen Nej till EU, Folkrörelsestudiegruppen,
Medborgare mot polisstaten, Miljöförbundet Jordens Vänner, Ordfront
Göteborg, Rörelsenätverket m.fl.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2. G8 - Information om aktiviteter, Indymedia Norge

15 - 17 juli G8 - Møte i Petrograd Energiforsyning

G7 ble dannet i Rambouillet, Frankrike, i 1975 av Frankrig, Tyskland,
Italia, Japan, Storbritannia, USA, mens Canada ble med i 1976 for å finne ut
av hvordan man sammen kunne plyndre og underlegge seg resten av verden.
Typisk liberaldemokratisk. Markedsøkonomi og frihandel gjør at de økonomiske
og sosiale forskjellene folk i mellom øker på en “demokratisk” måte. Men,
vis man er heldig, drypper det litt på klokkeren hvis det regner på
preste. Bare det ikke drypper bomber. Russland ble med i 1998 takket være
atomvåpenarsenale og store mengder av naturressurser. Kina har ikke blitt
invetert. Etersom G8 ikke har noen juridisk status, eksisterer den samtidig
utenfor en hver demokratisk ramme. Uansett, har organisasjonen blitt en av
de mest innflytelsesrike og toppledere fra hele verden kan bli enige med
hverandre før de utsetter deres befolkninger for sin politikk.

I år vil temaet under G8 konferansen, som vil bli holdt i Petrograd,
Russland, for første gang, fra 15. - 17. juli, være om energiforsyning. Et
utkast av dokumentet “G8 Summit Communique on Energy Security,” som skal bli
offentliggjort den 16. juli har ekket ut. I følge dette ønsker man
ekspansjon av kjernekraft og tusener av milliarder av dollar i nye
investeringer innen olje- og gassforsyning. G8 landene konsumerer 45 prosent
av verdens olje og produserer 47 prosent av global CO2. Politikerne gir
blaffen i miljø og klima, mye prat og absolutt ingen handling. Vår
sivilisasjon vender naturressurser til søppel raskere enn noen andre før
oss, og etter oss kommer det ingen hvis vi fortsetter i samme tempo. Noe
drastisk må bli gjort. Oilwatch International inviterer og oppfordrer til å
dane en ny sivilisasjon uten olje.

Russland har sterke tradisjoner vedrørende anarkisme. Blant annet blir det
holdt en årlig festival kalt Black Petrograd iSt. Petersburg. G8 møtet i
St. Petersburg, Russland, som vil bli holdt i 2006. En gruppe kalt Black
Alliance (BA) har allerede begynt forberedelsene. Dem som dannet BA er
medlemmer av eksisterende anarkist / antiautoritære grupper i Petrograd, som
Petersburg League of Anarchists (PLA), PunkRevival, Epicenter collective,
Rainbow Keepers, okkupanter osv., så vell som folk som ikke tilhører noen
organisasjon.

For å komm til G8 har noen laget planer om å danne en sykkelkaravane som
vil gå fra Berlin til Petrograd via Polen, Litauen, Latvia og Estland. Det
er en mulighet or å ta aktiv del i protestene mot møtet samtidig som man
viser alternativertil systemet bak det ved stasjonene man passerer.

Sjur Papazian

Från Indyedia Norge: http://www.indymedia.no

Internationellt stöd är viktigt, råd fö resan m.m.:
http://dissent.org.uk/content/view/283/107

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3. Nödrop: Rädda Island! Dammbygge hotar ett av Europas viktigaste naturområden.
Islandsvinir och savingiceland.org

Den isländska regeringen håller tillsammans med vapentillverkaren Alcoa på att
förstöra Europas största kvarvarande vildmark för en aluminumfabrik.. Planen är
att “utveckla” Islands vackra natur till ett helvete av tung industri till
tjänst för aluminiumföretagens girighet.

Det har redan börjat. Dammprojektet i Káranjúkar på isländska höglandet är på
god väg. Men det kan fortfarande stoppas.

Upprop för internationellt protestmöte på Island 21 cjuli 2006

Bakgrund Det isländska höglandet är det till ytan största området av äkta
vildmark i Västeuropa. Nu har områdets potential för vattenkraft upptäckts av
multinationella företag som vill etablera storskalig tung industri i detta
hittils ofördärvade inland. Dessa multinationella vandaler som villigt får hjälp
av den isländska regeringen, är på god väg att orsaka en miljökatastrof av
oöverskådlig omfattning.

En serie gigantiska dammar håller redan på att byggas i Káranjúkar på Islands
östra högland. Dessa dammar konstrueras enbart för att generera energi för ett
enda stort aluminiumsmältverk för ALCOA som ska byggas av det krigsprofiterande
amerikanska byggföretaget Bechtel i den vackra Reydarfjördur och beräknas tas
2007. Inte en enda kilowatt kommer att gå till Islands inhemska elnät. Den
naturliga omgivningen för många sällsynta och hotade växter och djur kommer att
sättas under vatten, förstöras och för alltid gå förlorad.

Andra aluminiuumföretag står girigt på kö för att få tillgång till billig energi
som utlovas av framtida dammprojekt som planeras runtom på det isländska
höglandet.

Otroligt nog finns även bland de områden som öronmärkts för förstörelse, sådana
som Kringsilsárrani och Thjorsárver på södra höglandet, som skyddas av av
isländsk och internationell lagstiftning. Alla är av enastående naturskönhet och
har unika botaniska, geologiska och biologiska egenskaper av världsomfattande
vetenskaplig betydelse.

Hittils har den isländslka regeringen inte tvekat att använda sådana taktiker
som personhot och förföljelser mot individer mot individer som går emot dess
energipolitik och isländska naturvänner och miljöaktivister är inne i en svår
kamp som de inte förväntar sig kommer att vinnas över en natt.

Den isländska högsta domstolen förklarade i juni 2005 ALCOAS tillstånd för
fabriksplanerna för ogiltigt eftersom företaget inte hade uppvisat en ordentlig
miljökonsekvensbeskrvning men ändå fortsätter byggandet av fabriken såsom
ingenting hade hänt. Hur mer rutten kan aluminiumrepubliken Island bli?

ALCOA håller nu hastigt på att svänga ihop en miljökonsekvensbeskrivning full av
meningslösa klichéer såsom, “de modernaste metoderna för föroreningskontroll
kommer att användas”. Vi har börjat bli mycket vana vid den typen av dubbla
budskap från ALCOA och deras intriganta tjänare det isländska statliga
energibolaget, Landsvirkjun, en motsvarighet till Vattenfall. Fler och fler
människor håller dock på att genomskåda dessa lögner.

Begreppet “Kárahnjukarproblemet” har blivit vanligt på Island. Människor runt
hela Island förlorar nu sina arbeten på grund av den ohälsosamma expansionen av
Islands lilla ekonomi som orsakas av det stora Káranjúkarprojektet. Många
isländska exportföretag har antingen gått i konkurs eller tvingast flytta
utomlands på grund av att den isländska valutan blivit för stark. Inflationen
stiger och regeringen står under stark press från finanssektorn på grund av sin
inriktning på tung industik. Detta är exakt vad ekonomer kritiska mot projektet
förutsåg skulle hända men de blev antingen ignorerade eller förtalade av
regeringen.

Det finns en ökande medvetenhet bland den isländska befolkningen om problemet
med Kárahnjukardammarna. De ofantliga problemen med att bygga dem och den enorma
skalan av den påföljande miljöförstöringen blir mer uppenbar för varje dag.
Vidare byggs dammen i ett seismiskt instabilt område och skulle därför innebära
ett allvarligt hot mot lokalbefolkningen och miljön. Regeringen och Landsvirkjun
försökte undertrycka bevis för detta under lång tid men erkände slutligen
sanningen tidigt under 2005.

Vidare menar geologer att det är högst troligt att den ofantliga vikten av
vattenmassorna i reservoaren kommer att skapa ytterligare sprickor i den
instabila jordskorpan och att dammen som en följd aldrig kommer att kunna hålla
tillräckligt mycket vatten för att fungera, utan bara hota säkerheten för
lokalbefolkningen.

En opinionsundersökning från mars 2005 visade att omkring hälften av den
isländska befolkningen tror att Kárahjukarprojektet är ett stort misstag.

Ett av de huvudsakliga argumenten för dammen är att vattenkraft är miljövänligt.
Dock kommer reservoarerna att dränka omfattande vegetation som i sin tur kommer
att ruttna och bidra till växthusgaserna. Färska studier visar att
vattenkraftsdamar producerar betydelsefulla mängder av koldioxid och metan, och
att vissa alstrar mer växthusgaser än kraftverk som drivs med fossila bränslen.
Dessutom kommer reservoarerna att slamma igen av sediment från glaciärälvarna
och de fluktuerande vattennivåerna i reservoarerna kommer att osaka sandstormar
och jorderosion som kommer att ha en ödeläggande effekt på växligheten i
området.

Vidare kommer uteblivandet av det normala slammet i den marina miljön att orsaka
ett alvarligt hot mot de värdefulla fiskeområdena på Island. En färsk studie
visar att fritt flödande glaciärälvar är livsviktiga för att minska
växthusgaser i atmosfären. Att hindra slamavlagringarna att nå havet
neutraliserar glaciärälvarnas oerhört gynnsamma roll. Dammarna kommer också att
förstöra häckningsplatserna för tusentals sällsynta fåglar en stor del av
renpopulationen och en av islands största sälbestånd.

Därför och av flera andra skäl ber de isländska natur- och miljövännerna om
hjälp för att rädda Island från en omfattande natur- och miljökatastrof.

Mer information på www.savingiceland.org
Översättning: Louise Pettersson

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - — - -
4. Demonstrationer och nazistattacker i maj, sammanställning av Tord Björk
a. 1 maj-demonstrationer

Mest hoppingivande demonstrationen i maj har varit massmobiliseringen av papperslösa
invandrare på
1 maj USA. Mest omfattande har demonstrationerna i maj i Norden varit i
Danmark. Över 100 000 demonstrerade mot högerns regeringspolitik 17 maj i
hela landet i den största manifestationen på 20 år. Polisen uppgav 65 000
för hela landet och arrangörerna 140 000. Demonstrationerna har också följts
av många ockupationer av universitet.

I Sverige har demonstrationerna och de politiska aktionerna en helt annan
karaktär. Störst konfrontationer har det varit i Sverige vid Reclaim the
Streets gatufest på 1 maj. 14 personer omhändertogs. Liknande men mycket
mindre konfrontationer har också förekommit i Helsingfors och i Torneå. Mest
politisk splittring har det rått kring firandet av 75-årsminnet av
Ådalshändelserna 11 maj 1931 i Sverige när fem arbetare sköts ihjäl av
militär.

I Sverige har också nazister fortsatt att attackera folkrörelsers
aktiviteter. I Stockholm har Ingen människa är illegals flyktingaktivister
attackerats av både nazister och polis i samand med en aktion mot en
flykting, i Kristianstad har en fest ordnad av RFSLför HBT-personer
angripits av knivbeväpnade nazister. Både flyktingakivisterna och RFSL var
ovana vid attackerna. Tillsammans med nazistattacker på en ABF-studiecirkel
i en LO-lokal i Vimmerby i mars skapar hotet mot nya grupper som inte
tidigare drabbats av nazistvåldet oro. Demonstrationsmånaden avslutades i
Köpenhamn med en protest mot Danmarks deltagande i ockupationen av Irak.

Här följer en sammanställning av länkar om händelserna med kortfattade
kommentarer:

1 maj: Papperslösa reser sig i USA

“Den 1 maj 2006 vaknade en sovande jätte ur sin dvala. Papperslösa
invandrare i USA, som uppskattningsvis uppgår till tolv miljoner, uppmanades
att stanna hemma från jobbet och låta bli att överhuvudtaget konsumera
någonting på första maj (en vanlig arbetsdag i USA).”

Läs mer i finska Ny id: http://www.nytid.fi/arkiv/artikelnt-684-929.html
Eller på hemsidan: http:/deletetheborder.org/node/932

1 maj Europa: EuroMayDay-parader 2006
Mest uppmärksamhet fick de gatufester som ordnades i Stockholm och
Hesingfors i anslutning till 1 maj för att uppmärksamma prekariatets
situatio. Folk med otrygg anställning, arbetslösa och sympatisörer samlades
föratt inta gatan i centrum och kräva sina rättigheter. Läs mer om
aktionerna i ela Europa: Euromayday,
http://www.motkraft.net/index.php?view=news&id=1976
Finlands prekariat har anträtt en farlig väg:

Prekariatet agerade i Finlnd. I Torneå ordnades en “liten men ettrig”
parad. I Helsingfors ordnades en större aktion redan på valborg med fest i
gamla godsmagasin som man försöker bevara och en gatufest efteråt. En del
konfrontatioer uppstod med polisen. Föremål kastades på polisen och
tidningar skrev om “valborgsupplopp” i ett Finland ovant vid kravaller.
Efteråt brändes de godsmagasin där festen hölls ned. På denna centrala plats
mitt framför riksdaghuset finns planer på att bygga fina
kulturinstitutioner. Efteråt har också uppstått en del pressdebatt kring
prekariatets villkor och ungdomars möjlihet att ha egna platser att samlas
på. Det tycks alltså som diskussione i Finland blir något mer politisk än i
Sverige efter EuroMayDay-paraderna 2006.

Foton från Helsingforsgatufesten: Foton:
http://www.flickr.com/photos/maydayhelsinki/

Ledare i Hufvudstadsbladet: Kravaller utbryter annanstans, inte i Finland ….
eller?
“Valborgsvåldet och mordbranden kan inte ursäktas eller bortförklaras men
det betyder inte att alla aktivister skall dras över en kam. Frågona om
alienering är inte heller oberättigade. … Demonstrationen på valbrg
arrangerades av det så kallade “prekariatet”. Den rätt nya rörelsen
försvarar korttids- och deltidsanställda och den som står helt utanför
lönearbetslivet. Den arbetar för en allmän medborgarlön.
Prekariatet skall ine lättvindigt avfärdas som en samling bråkstakar.
Problemet prekariattänkarna pekar på existerar:en växande grupp, särskilt
unga, som står utanför det etablerade arbetslivetoch riskerar att alieneras
från inte bara arbetet utan det traditionella smhället i allmänhet.”
http://www.hbl.fi/pagespeed/url/News/story/3020498?s=&k=valborg&type=fullte
xt&ww=

Jakobstads Tidning 3 maj:
“Valborgshelgns tilltag visar på en fullständig omogenhet och brist på
omdömesförmåga ho aktivisterna. Med de våldsamma upploppen har prekariatet
anträtt enfarlig väg”

I Borgåbladet kritiseras Jakobstads tidning och hystering king
valborgsfesten:
http://www.bbl.fi/index.php?option=com_content&taskview&id=387&Itemid=35

Finska fackets bevakning av prekariatets organisering:
Ur artikel från förra året: “ˆ Det är svårt att fatta varför facket går med
på att unga människor arbetar gratis. Arbetspraktikanterna har i praktiken
blivit en gratis arbetskraft och det är fullt lagligt. Människor ges jobb
som frilansers mot en liten lön, utan pensions- och socialskydd. Det
atypiska är inte längre en marginell företeelse, utan en reserv som väntar
på at få fylla upp företagens behov av flexibilitet, säger Anna-Reetta
Korhone. Hon om någon vet att människor är arga.”
http://www.lontagaren.fi/lt205/lt0502/lt050304-t4.html

En kritik av reaktionerna på gatufesten i Helsingfors och jämförelse med hur
andra aktioner inte får uppmärksamet i media:
http://www.nytid.fi/arkiv/artikelnt-684-948.html

1 maj: Reclaim he City i Stockholm och den nya polistaktikens haveri.

På 1 maj ordnades en Reclaim the Streets fest som startade på Odenplan och
slutade på Sergels torg. 1 500 personer deltog, enligt polisen 900. 400
poliser, 160 polisstudenter och ett större antal civilpoliser var på plats.
För huvuddelen av demonstranterna förlöpte aktionen lugnt. Men vid samlingen
vid Odenplan attackerades gatufesten av högerextremister som sedan skyddades
av polisen enligt rapport på motkraft.net. Senare längs Sveavägen
attackerades en 7-elevenutik. De största problemen uppstod när en grupp
deltagare sprang iväg in iHötorgscity. Glasfönster krossades och
civilpoliser angrep personer urskiljningslöst. 130 personer greps för
våldsamt upplopp och tio personer för andra brottsmisstankar.Åverkan på
skyltfönstren uppgavs till en början i massmedia till1/2 - 1 miljon för att
sedan påstås vara över 100 000. Gatufesten fortsatt på Sergels torg..

Det politiska innehållet som aktivisterna bakom Reclaimfesen försöker lyfta
fram diskuterades ingående på ett seminarium i Stockholm 2-21 maj. Det är
påtagligt att dessa politiska frågor är mycket svåra att debattera i
massmedia.

Den andra politiska frågan som Reclaimfesten reste kretsar kring den nya
polistaktiken som utvecklats efter Göteborghändelserna 2001. Svenska
Dagbladet drar sig inte för att hävda att den nya kravalltaktiken
“havererade”. Det är denna nya polistaktik som justitieminiter Bodström
hänvisat till ska lösa de problem som andra vill lösa genom en granskning av
lagen om våldsamt upplopp. I Göteborgskommittens utredning efter
EU-toppmötet 2001 förordades att polisen måste skaffa sig en ny taktik.
1500 poliser har utbildats i den nya särskilda polistaktiken som förkortas
SPT. En av de nya polisstudenterna har utmärkt sig genom at polisanmäla en
insats mot en antirasistiskt demonstration i januari. En begynnande konflikt
mellan de nya utbildade poliserna och den övriga poiskåren kunde skönjas.

Inför Reclaimfesten påstås att kontakterna mellan arrangörer och polisen
avbröts av polisen. Eftersom dialog mellan polis och demonstranter är en
huvudtes i direktiven till Göteborgskommitten och i den nya polistaktiken är
detta anmärkningsvärt. Civilpolisens agerande är också oroväckande. De
finns särskilt stora risker med de delar av poliskåren som ser sig ha
särskilt krävande uppgifter och börjar odla en kåranda inom kåren.. Under
EU-toppmötet i Köpenhamn höll civilklädda och maskerade poliser på att
provocera fram bråk vilket kunde hejdas enbart tack vare att
demonstrationsledningen hade me kontroll på vad som hände och informerade
polischefen om saken så att han kude hålla tillbaka sin underlydande som
agerade utan hans kännedom. Senare fälldes civilpolisen i tingsrätten för
att de brutit mot maskeringsförbudet, en dom som upphävdes i högre instans.
Civilpolisen i Stockholm anlagas för att ha gått särskilt hårt fram.. Enligt
SvD har några civilklädd ingripit mot en demonstrant och sedan blivit
attackerade av många andra. Sitationen beskrivs som att “civilklädda
poliser inträngda mot ett kafé fick veva med sina teleskopbatonger”. Av
bilder i SVT och andra media framgår en annan bil där civilpoliser slår med
sina batonger mot ungdomar inträngda mot butiker.Varför SvD väljer denna
vinkling av händelsen framgår inte men änå är artikeln starkt kritisk.

Den nya polistaktiken som är viktig politiskt är nu starkt ifrågasatt..
Dennis Töllborg uppger för SvD: ˆ Detär väl okej att civilklädda griper in
om det är akut men i det här falet var det ju planerat. Det är inte
vettigt, säger han. Chefs-JO Mats Meln säger efter att ha sett
pressbilderna från Sergelgatan att “det svårt att ns urskilja vilka på
bilderna som är huliganer och vilka som är poliser.” oc ser det därför som
svårt att identifiera en civilklädd polis.

I övrigt är pressbevakningen extremt våldscentrerad i Sverige jämfört med
Finland. Aftonbladet hetsar också med rubriken: De kommer ta till vapen som
tillskrivs en expert. Att experten inte sagt detta hindrar inte Aftonbladet
från att snaska till en rubrik som ska skapa terroriststämpling och vinster
åt mediaföretaget. När pressen ljuger på detta sätt är den ett hot mot
demokratin.

Länkar:

Stockholm: Reclaim the city - en majtradition som är här för att stannahttp://
motkraft.net/index.php?view=news&id=1951
Politisk diskusion, helgmötet Vår makt: http://www.varmakt.se
Stockholm: Upplopp efter gatfest,
http://www.vanster.nu/news/index.php?id=1651
SR, 140 gripna i Stockolm för upplopp
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=848156
DN, htp://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=541312
Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,819971,00.html
Slaget om Stockholm
htp://www.aftonbladet.se/vss/stockholm/story/0,2789,818483,00.html
Södermanlans Nyheter
http://www.sn.se/parser.php?sect1=101&sect2=102&id=99393

Om polistaktiken:Polisen nöjd med insatsen: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?
a=54137
Ny kravalltaktik havererade
http://www.svd.se/dynamiskt/inriks/did_12544455.asp
Fler gripna med ny taktik
http://www.aftonbladet.se/vss/stckholm/story/0,2789,819156,00.html

Övrigt:
Kostnader för fönsterkrossning som senare minskar:
http://www.aftonbladet.se/vss/stockholm/story/0,2789,81834,00.html
Kravallnotan ˆ 2,4 miljoner … och den kan komma att stiga yterligare
Experten: De kommer ta till vapen
http://www.aftonbladet.se/vss/stocholm/story/0,2789,818484,00.html
DN ledare http://www.dn.se/DNet/jsp/olopoly.jsp?a=541997
“När första stenen är kastad…” Läsarna om kravallern i Stockholm
http://www.aftonbldet.se/vss/stockholm/story/0,2789,819479,00.html

- - - - - - - - - - - - - -

4b. 14 maj: Firandet av 75-årsminnet av Ådalshändelserna 1931

Firandet tog sig många och nya former i både splittringens och försoningens
tecken. Samtidigt gör högerns hitorieskrivning av Ådalshändelserna åter
entré i en del tidningaroch bloggar.

Den främsta manifestationen skedde som sedvanligt vid Lunde där fem personer
fick sätta livet till när militären öppnade eld mot en arbetardemonstration
1931. Här organiserade socialdemokratin och ABF en mineshögtid 14 maj med
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin, och socialdemokraternas partisekretare
Marita Ulvskog som talare.

Dagen innan ordnade vänstrpartiet och ABF ett möte på Frånö Folkets Hus där
demonstrationen statade 1931. Lars Werner, f.d. partiordförande i
Västerpartiet höll tal och Roger Johansson visade journalfilmer och
föreläste om Ådalshändelsera och bilden i media.

Ett nytt sätt att organisera en minneshögtid gjordes av gymnasieelever,
veteraner från 1931 och fotografen Elisabeth Ohlson Wallin. De ordnade en
modern version av händelsen 1931 därpersoner i moderna militära unformer
sköt ner nutida demonstranter med bandeollen “Arbete åt alla lika - lön
mellan kön”. Veteraner som var med för 75 år sedan deltog med förtjusining i
denna aktion som också följdes upp av fotografen med en kritisk artikel om
den nya lagen som ger möjlighet att på nyt sätta in militär i konflikter
inom Sverige. Aktionen fick god uppmärksmhet i massmedia.

I Stockholm högtidhölls Ådalshändelserna vid La Mano minesmärket för de
svenskar som stupade i Spanska inbördeskrige, en samlande symbol för hela
den arbetarrörelse som besköts också i Ådalen.

I Malmö ordnades också en minneshögtid av SSU m.fl.

Kommentarerna kring firandet har fokuserat på tre frågor. Dels på den nya
lagen som upphäver förbudet mot att använda militär för polisiära syften.
Särskilt borgerliga tidningar menar att temat Ådalen nu är över och
Sverige kan anpassa sig till en ny tid där miliären behöver låna ut sin
kommunikationsutrustning till polisen under demontrationer som den i
Göteborg 2001 eller användas vid terroristhot. På den esnare punkten dock
inte uttalat som i Göteborg då polisen uppgav terroristot för sitt
ingripande mot Schillerska gymnasiet.

Dels hur minneshögtiderna används i partiegoistiska syften med
Socialdemokraterna utestängning av Vänsterpartiet från firandet vid själva
platsen för skotten i Ådalen 193 som främsta exempel. Något som tycks ha
mildrats något efter att Vanja LundbyˆWedin överraskande dök upp på
Vänsterpartiets firande.

Slutligen också med försök till omskrivning av händelserna tillbaks till
högerns syn på saken 1931 då demonstranterna provocerade fram massakern
ledda av internationelt organiserade kommunistagenter. Det egentliga hotet
var det blodbad som kunde blivit följden om militären inte stoppat
demonstrationståget som då hade nått fram och stormat strejkbrytarnas
förläggning är en av de nya versionerna. En annan är att alla dog av
rikoschetter, eller lite mildare att det var en ung rekryt som överilat sköt
direkt på demonstranterna medan andra följde order och sköt i marken.

I ett organ som Jönköpingsnytt citeras enbart Svenska Dagbladets version
1931 av händelsen och den statliga Ådalskommitten, citat som också andra
gärna sprider vidare som esamma sanningsvittnen trots den uppenbara
partiskheten. På Wikipeda hålls högerns konspirationsteori vid liv genom en
selektiv presentation av fakta. Sveriges största demonstration genom tiderna
med 150 000 ˆ 100 000 deltagare på Gärdet som protesterade mot skotten i
Ådalen och morden på arbeare redovisas inte. Istället fokuseras på att i en
demonstration ordnad av kommunisterna på Norra bantorget i Stockholm anhölls
två funktionärer i den kommunistiska internationalen, s.k. kominternagenter.
När en kommunistiska demonstration förde fram samma anklagelser om mord på
arbetare som fördes fram i demonstrationer med socialdemokrater som tilläts
gå fria attackerades den av polisen vilket ledde till poliskravaller
där de internationella funktionärerna greps, en detalj som väcker intresse
hos historieskrivande på Wikipedia till skillnad från att demonstrationen
angreps för att den förde fram krav som tidigare gått fria eler den stora
manifestationen på Gärdet som var gemensam.

Fakta om Ådalshändelserna börjar alltså ifrågasättas och ges orimliga
proportioner. Förvånansvärt få uppmärksammar att Ådalshändelserna fått en mycket
grundlig
genomgång i en aktuell doktorsavhandling av Roger Johansson. I Johanssons
avhandling framgår att historieskrivningen om Ådalen ändrats flera gånger.
Som mest osynliggjord var Ådalsändelserna under 1960-talet. Johansson
påpekar det inte men startpunkten för studentupproret i Sverige fick sin
grund i hög grad i kampen om hur Ådalshändeserna skulle beskrivas. En
lärare på universitetet i Stockholm hävdade i unervisningen högerns sedan
länge motbevisade version av Ådalshändelsrna. Det ledde till att hundratals
studenter bojkottade undervisningen. Denna aktion bidrog till att
efter Kårhuset ockuperades strax efter och att en anda av ifrågasättande i handling av
auktoriteter växte fram.

Idag när högerns historieskrivning om Ådalshändelserna åter börja krypa fram
samidigt som ett högerperspektiv på våra dagars demonstranter trängt djupt
in också i socialdemokratin som skänker rosor till skjutande poliser så
finnsdet anledning att se upp med hur våld mot demonstranter förhärligas
och bortförklaras.

Länkar om Minneshögtiderna på Folkiwiki, Ådalshändelserna 75 år
http://www.motmakt.nu/folkiwiki

ˆˆˆˆˆˆˆˆˆˆˆ

4c. 17 maj: Över 100 000 demonsterade mot högerpolitiken i Danmark

I den största politiska manifestationen på tjugo år organiserades omfattande
protester i hela Danmark mot nedskärningar i välfärden. Störst var
protesterna i Köpenhamn men de var stora också på andra håll. Enligt
arrangörerna deltog 100 000 i Köpenhamn, 12 000-15 000 i Århus, 8 000 i
Odense, 5 000 i Ålborg, 1 500 i Esbjerg men också många i Rönne, Hilleröd,
och Roskilde. De drivande i aktionerna hr varit unga arbetare och studenter
med stöd av fackföreningarna. Lärlingr på en yrkesskola i Köpenhamn
stoppade undervisningen för att delta i demostrationen. Dagen efter
demonstrationerna ockuperades universiteteti Köpenhamn.

Det nedskärningspaket som högerregeringen nu förhandlar med
socaldemokraterna om har på förslag höjning av pensionsåldern, strängare
villkor och sänkning av studiebidragen, halverat bidrag från a-kassan till
ungdomar och ta bort förlängda a-kassersättningar för 55-59 åringar. Krav
som förs fram i protesterna r bl.a. Avskaffande av den s.k. Starthjälpen
som innebär attflyktingar de första sju åren inte får socialbidrag utan en
mycket lägre “stathjälp”. Detta motverkar integration och skapar fattigdom.

Flera vänsterröster framhäver att protesterna är en folklig rörelse som är
partpolitiskt obunden och liknar protesterna i Frankrike. Men det finns
också ritiker som menar att detta är en skönmålning. Istället är
protesterna i höggrad beroende av facket och socialdemokratin. Om det ska
kunna bli till e kraft behövs mer organisering underifrån. Oavsett om
protesterna är sarka som i Frankrike eller inte så är de en framgång som
mobiliserat många inte minst unga politiskt.

Demonstrationernas hemsida: http://www.17ma.org

Største demonstrationer i 20 år:
http://www.modkraft.dk/article.php?id=4076

Hundra tusen demonstrerade i Danmark -
Byggarbetare och skolelever srejkade spontant och totalt 110 000 personer
demonstrerade i förra veckan mt regeringens nedskärningspaket:
http://www.arbetaren.se/2006/21/nyhet3html

Danmark: Husockupation och stora demonstrationer mot nedskärningar
http//yelah.net/news/20060517202117

Ledare i Kritisk debat maj månad 2006, En mellemfase på vej?
“Og så ˆ som et overraskelsens moment ˆ mobilisererflere tusinde studenter
og skoleelever hele den franske fagbevægelse og en sor majoritet af den
franske befolkning mod den franske regering og driver dn på tilbagetog. I
nabolandet Tyskland og på den anden side af Kanalen strejkr de offentligt
ansatte. Er der noget i gærde, lyder spørgsmålet fra fler politikere og
samfundsforskere? Herhjemme udtaler både Villy Søvndalog Frank Aaen, at de
“fornemmer grøde”, hvilket selvfølgelig ligeså god kan være ønsketænkning,
som det kan have noget på sig.”:
http://wwwkritiskdebat.dk/leder.php

Självkritisk kommentar: Organisering fra neden,tak
http://www.modkraft.dk/magasiner.php?op=vis&artid=447&mid=2

—————
4d. Nazistattacker 20 maj

Nazister attackerade flyktingaktivister

Ingen människa är illegal ordnade en protestaktion mot en
flyktingförläggning i Märsta. Nazister överföll aktivisterna och andra på
pendeltåget. Senare ingrep polisen mot de som försvarat sig mot nazisterna
enligt Yelah, Internationalen m.fl.

http://www.soialism.nu/index.php?page=forum&section=thread&id=1800&view=19#
Post417830
Stockholm: Nazister attackerar flyktingaktivister 20 maj
IMÄI-aktivister anfölls av nazister på tåg
http://yelah.net/news/20060520203849
ttp://www.internationalen.se/news.php?extend.449

Nazistisk knivattack på HBT fest i Kristianstad

20 maj ordnade RFSL i Kristianstad en fest för alla som ville titta på
Eurovisionsschlagern. Till festen kom nazister som drog kniv och attackerade
festdeltagarna. I oktober anföll och misshandlade nazister vänsterungdomar
utanför Bijardkompaniet i Kristianstad. Det ledde till en liten notis som
inte ens nämnde att nazister var inblandade. Denna gång har det hänt igen.
Lyckligtvis har denna nazistattack lett till betydligt större uppmärksamhet:

RFSL om händelsen:

http//konline.rfsl.se/o.o.i.s?id=55&article_id=97472

Kristianstadsbladet har hft ett stort antal artiklar om händelsen och
efterspelet, bl.a.:

http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20060522/KRISTIANSTAD/
105220796&SearchID=73245585764744
Nsfledare häktad:
http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20060524/KRISTI
ANSTAD/105241057/1338

————

4e. 29 maj - Demonstration »Stop Fogs krig« i Köpenhamn

Från modkraft.dk:

“Spørgsmålet om tilbagetrækning af tropperne fra Irak står højt på den
international dagsorden. Alligevel vil den danske regering blive. Samtidig
forværres situationen i Irak dag for dag.
Den seneste linbox fra Tidsskriftcentret.dk ser på krigsmodstanden”

http://www.modkraft.dk/article.php?sid=4098

“Tirsdag den 30. maj vil Fogh-regeringen sammen med Dask Folkeparti
forlænge den danske deltagelse i besætelsen af Irak med endnu et år.

Derfor er der protestdemontration i København for »Stop Foghs krig ˆ
Tropperne hjem, nu!«, mandagden 29. maj, kl. 16.00 fra Rådhuspladsen til
Christiansborgkl. 17.00.”

http://www.nejtilkrig.dk

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5. Ådalen+75 - GBG+5. Kommentar Tord Björk

För Marmaarbetarnas seger stod det på frontbanderollen när man i Ådalen tågade
mot Lunde i maj 1931 för att protestera mot lönesänkningar och strejkbrytare.
För socialdemokratiskt förräderi mot amnesti för Ådalendemonstranterna och rosor
för Göteborgspolisens seger kunde det sanningsenligt ha stått på banderollerna
när socialdemokratin firade 75-årsjubileum och stängde andra än sig själva som
talare ute från minneshögtiden.

När socialdemokratin 2006 söker slå mynt av att de representerar den politiska
kraft som för vidare den kamp som Ådalendemonstranterna förde när de möttes av
militärens kulor är det ett missbruk av historien. Visst öppnade massakern i
Ådalen där fem arbetare dog för avståndstagande i hela arbetarrörelsen från den
dialog mellan fack och näringsliv utan bas i politisk makt för arbetarna som LO
satsade på en tid i början av 1930-talet. Socialdemokraten Ernst Wigforss
ifrågasatte den rättsuppfattning som låg bakom arbetsgivarnas användning av
strejkbrytare och menade att den rådande ordningen lutade sig mot gamla lagar
som inte längre höll.

En landsomfattande harm svepte över landet. På Gärdet i Stockholm samlades
närmare 150 000 personer i den största demonstration som Sverige skådat. Beriden
polis gick till våldsam attack på Norra bantorget mot en av demonstrationerna i
vad som kallades poliskravaller. Arbetarpressen fylldes av anklagelser om mord
på arbetare. Socialdemokraterna tillsatte omedelbart en oberoende kommission som
åkte till Ådalen för att utreda händelsen.

Staten agerade också med att tillsätta en kommission och genom rättsväsendet.
Ådalendemonstranterna fick långa straffarbeten för uppvigling och misshandel av
strejkbrytare som skett dagen före massakern. Kvinnor och män fick hårda domar
också i Stockholm och Söderhamn för att ha deltagit i protester. Även en rad
pressmän från alla delar av arbetarrörelsen fick fängelsestraff för att de
anklagat militären för mord. Den ansvarige militären fick 8 dagar i öppen
arrest. 1931 avslöjades också att ledande polis och militär organiserat en
skyddskår som smugglat in vapen från Tyskland för att “stå emot kommunistiska
revolutionsförsök.” Samtidigt gick var fjärde fackföreningsansluten arbetslös.

Harmen förde socialdemokratin till makten i riksdagsvalet 1932. Ett av
socialdemokratins krav var amnesti för alla som fått straff för Ådalenprotester.
Amnesti blev det också för socialdemokratiska och andra journalister. Men inte
för Ådalendemonstranterna. När Per Albin Hansson blev socialdemokratisk
statsminister var hans första politiska beslut att avslå amnesti för
demonstranterna trots att han själv i valrörelsen stött kravet. De skulle
istället be om nåd menade Hansson vilket han väl visste skulle leda till att de
dömda fick fortsätta sitt straff eftersom de av princip var emot att be staten
om nåd. Men grunden var lagd för folkhemmet byggt på bestående politisk makt för
arbetarrörelsen i allians med bonderörelsen.

I slutet av 1980-talet slog Sverige in på den nyliberala vägen och en nationell
jordbrukspolitik som kunde bilda bas för klassamarbete mellan arbetare i
städerna och landsbygdens folk slogs sönder. Snart nådde också arbetslösheten
nästan samma nivåer som på 1930-talet. Istället för reformer för gemensam
välfärd i folkhemmets anda infördes nyliberala lösningar som privatisering av
pensionerna och sämre villkor för ungdomar. I hela Europa men också i andra
delar av världen ledde liknande problem till massmobilisering för social
rättvisa. Fackföreningar, ungdomar och miljörörelse gick sida vid sida i
protester mot toppmöten i Madrid 1994 och 1995, Amsterdam 1997, Köln 1998,
Seattle 1999 och Nice 2000 i kamp mot nedskärningar av den gemensamma välfärden.
En rörelse växte fram som inte inskränkte sig till reformer i det egna landet
utan krävde global rättvisa.

Sverige blev det land där det var möjligt för staten att i full skala attackera
denna rörelse vid EU-toppmötet i Göteborg 2001. Skott föll för första gången
igen sedan Ådalen i Sverige och för första gången vid ett toppmöte. Dessutom
genomförde polisen en storskalig attack på hjärtat för folkrörelsesamarbetet i
Göteborg på ett sätt som är värre än något annat tillfälle i ett demokratiskt
land. Nu anfölls inte bara demonstrationer av polis utan också folkrörelsernas
gemensamma konferensbyggnad och inkvartering för 700 personer. Order utgick om
att anfalla demonstrationer utan att det förekommit ordningsstörningar och vare
sig de hade tillstånd eller inte i ett tillstånd av falska polisrykten som
partierna gav sitt tysta godkännande åt. För insatsen gav socialdemokraterna i
Göteborg polisen rosor.

När det nu är 75 år sedan Ådalenhändelserna och 5 år sedan Göteborgshändelserna
beslöt riksdagen att avskaffa lagen om förbud mot att använda militär för
polisiära syften i Sverige. I detta läge ville inte socialdemokraterna ha någon
annan röst på plats än sin egen när de vill framställa sig som den kraft som för
vidare Ådalendemonstranternas kamp. Att de i allians med de borgerliga och i
strid med miljöpartiet och vänsterpartiet nyligen fattat beslutet att återinföra
rätten att beordra militär att med samma rättighet som en polisman sättas in i
inre konflikter är något de vill undvika blir belyst. Socialdemokratin vill både
äta kakan och ha den kvar. Både påstå sig vara representant för den kraft som
demonstrerade i Ådalen och även idag strider för social rättvisa samtidigt som
man varken då eller nu strider för de som drabbas av statlig repression och
kulor och strider inte bara för social utan också global rättvisa. Tvärtom ger
man rosor till den polis som stormar folkrörelsernas möten och skjuter på
protesterande ungdomar. Den dubbelmoralen kommer inte att hålla i längden.

Tord Björk

—————————

6. Betyg på Sveriges poliik för global utveckling
- dialoginvit från sex folkrörelser

PRESSMEDDELANDE
2006-05-24

Överensstämmer regeringspolitiken med målsättningarna i Politik för global
utveckling? Inom vissa områden ja, inom andra nej. Det visar den granskning av
PGU so sex folkrörelser har gjort av fyra politikområden som är centrala föratt
en global och rättvis utveckling ska komma till stånd; säkerhet och
krigsmateriel, handel, skuldavskrivningar och bistånd. Granskningen, som kan ses
som en samstämmighetsbarometer, viar att Sverige sammanlagt får rött ljus
(lägsta betyg) inom fem omrden, gult ljus (varningssignal) inom sju områden
och grönt ljus (bra politik) inom fyra områden. Varje politikområde är indelat i
fyra underkategorier. Barometern viar att Sverige är på rätt väg inom bland
andra följande områden:

· Fattiga länders möjlighet att exportera
jordbruksprodukter till rika läner
· Biståndsnivå
· Nedrustning och ickespridning
Samtdigt får Sverige lägsta betyg inom en rad områden, bland annat:
· Handel med krigsmateriel
· Fattiga länders möjligtill politiskt handlingsutrymme
· Erkännandet av illegitima skulder.

Samstämmighetbarometer finns nu på Forum Syds hemsida, www.forumsyd.org under
rubriken Forum Syd kommenterar.

De folkrörelser som står bakom utvärderingen av PGU är Afrikagrupperna,
Diakonia, Forum Syd, Kooperation utan gränser, Kristna Fredsrörelsen och Svenska
Freds- och skiljedomsföreningen.

Forum Syd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - — - -

7. Göteborgshändelserna. Sammanställning med källor. Tord Björk.

EU-toppmötet i Göteborg hölls 15 - 16 juni 2001. I samband med detta kom
amerikanske presidenten Georg Bush på besök 14 juni. Dessa internationella
möten ledde till omfattade protester. Tillsammans kallas det som skedde för
Göteborgshändelserna. En del av dessa händelser var kravaller. Dessa tas upp
närmare i den särskilda artikeln om Göteborgskravallerna.
EU-toppmötet tog upp EU-utvidgningen, hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt
och strukturreformer. Toppmötet mellan EU och USA tog upp till diskussion
WTO, Mellanöstern/Västasien och skilda synsätt på klimatfrågan.
De största protesterna var organiserade av tre breda nätverk. Ett lokalt med
namnet Bush not welcome som protesterade mot USA:s politik. Ett nationellt
kallat Nätverket Göteborg 2001 som krävde att Sverige skulle sluta vara
medlem i EU och inte heller ansluta sig till EMU. Ett internationellt kallat
Göteborgsaktionen 2001 för ett annorlunda Europa. Det fanns också ett brett
Iransk nätverk och ett mindre samarbete som arrangerade
Antikapitalistmarschen samt ickevåldsnätverk och Reclaims the Streets
grupper som ordnade olika aktioner och gatufester.
Totalt samlades enligt polisen 50 000 demonstranter i Göteborg. De
demonstrerande organisationerna var med och organiserade åtta större
internationella konferenser, ibland i samverkan med
folkbildningsorganisationer. Det största arrangemanget var Fritt forum som
fick 25 000 besökare. Antalet delegater på EU-toppmötet var 1 142, deras
följe cirka 9 500 och antalet medierepresentanter cirka 2 000. Toppmötet
vaktades av 2 500 poliser.

Bakgrund

EU-toppmötet i Göteborg hade särskild betydelse för Sverige. Det var första
gången Sverige var ordförandeland för EU. Det var också första gången en
amerikansk president besökte landet. Detta för att delta i ett
EU-USA-toppmöte. För att påverka politiken organiserade folkrörelser
protester.

Den process som påverkade de olika aktörerna under Göteborgshändelserna
brukar av många idag kallas globalisering. Den har lett till ökad makt för
internationella och överstatliga institutioner med sociala och ekonomiska
effekter. Därför ökar vikten av internationella förhandlingar och
folkrörelsers protester för att påverka toppmöten.

Globaliseringen leder också till att etablerade former för demokrati genom
möjligheter att påverka riksdagens öppna arbete och genom nationella
organisationer grundade på många medlemmar blivit tömda på en del av sin
kraft. Internationella slutna förhandlingar och överstatliga institutioner
är mycket svårare att påverka. Det är en process som drivits fram av stater
men skapar problem för demokratisk påverkan av politiken. Nationalstatens
makt sprids delvis ut till flera olika nivåer och organ som inte
sammanfaller med den egna statens gränser. Regeringar och tjänstemän ökar
sin makt på bekostnad av riksdagen och den demokratiska kulturen nationellt
med partier och folkrörelser.

Även inre förhållanden i organisationslivet påverkar protesternas
utformning. Partipolitiken och folkrörelserna professionaliseras, beroendet
av massmedia ökar och beroendet av medlemmar minskar. Den idébärande
folkrörelseorganisationen som började i opposition till staten och sedan
ofta integrerades med den utvecklas idag mot att bli mer en konkurrerande
ideell organisation på en marknad. Samtidigt som det politiska engagemanget
som medlem i organisationer avtar så deltar människor i andra direkta former
för politik genom att delta i demonstrationer och skriva på namninsamlingar.

I Sverige hade motsättningarna mellan olika former för politiskt engagemang
blivit särskilt tydliga. Sverige är det land som har den största andelen
anslutna löntagare till fackliga organisationer i världen. Samtidigt är
Sverige ett undantag i västvärlden genom att de etablerade fackföreningarna
inte deltar i demonstrationer vid toppmöten. Det aktiva deltagandet bland
parlamentariska partier i samarbete för att organisera protester är också
mindre i Sverige än i många andra länder. En stark spänning finns mellan
äldre väletablerade former för organisation och nya folkrörelser som bygger
på aktivt deltagande mer än representation.

De etablerade formerna för deltagande i demokratin genom välorganiserade
folkrörelser och partier har i Sverige uppnått stora sociala landvinningar.
De uppfattas som starka framgångar för social rättvisa, ofta beskrivet som
folkhemmet. När folkhemmets reformer hotas av nyliberal nedskärningspolitik
och privatisering har spänningarna mellan olika former för politiskt
deltagande ökat ytterligare. Både mellan etablerade och nya former och
mellan de som betonar påverkan av nationalstaten och de som ser vikten av
att förändra EU och andra internationella institutioner.

Den särskilda politiska bakgrunden till protesterna i Göteborg bestod av tre
samverkande faktorer. EU-kritik och motstånd mot medlemskap i EU var
starkare i Sverige än i något annat medlemsland. En annan faktor var att
protester vid toppmöten mot globaliseringens negativa effekter och
nyliberalism hade ökat i styrka efter EU-toppmötet i Amsterdam 1997 där
många svenska rörelser deltog och WTO-mötet i Seattle 1999. Ytterligare en
faktor var protester mot USA:s krigs- och miljöpolitik där opinionen i
Sverige ofta också är mer kritisk än i andra västländer.

För regeringen gällde att inför en EU-skeptisk inhemsk opinion visa att
Sverige drev på i viktiga frågor som miljö och öppenhet. Inför EU-länderna
gällde det att visa att Sverige ville vara en konstruktiv kraft under sitt
första EU-ordförandeskap. Inför det första presidentbesöket någonsin i
Sverige från USA gällde det att undvika motsättningar som förekommit
tidigare decennier och skapa goda förutsättningar för samarbete.

Förberedelser

Beslutet om att förlägga EU-toppmötet till Göteborg kom våren 1997. Därmed
började de officiella svenska förberedelserna för EU-ordförandeskapet som
beräknades kosta 1 miljard kronor varav 315,6 miljoner för polisens
bevakning och innefattade sammanlagt 80 EU-möten i Sverige. Inför
EU-toppmötet i Amsterdam i juni 1997 deltog arbetslöshetsföreningar,
Miljöförbundet Jordens Vänner och Syndikalisterna i en Europamarschen mot
arbetslöshet genom Sverige som startade i utkanterna av Europa och
sammanstrålade under EU-toppmötet i Amsterdam. Denna Europamarsch
återupprepades sedan varje år och blev utgångspunkt för internationellt
samarbete också inför toppmötet i Göteborg. I Amsterdam fanns också ett
samarbete mellan folkrörelser som organiserade en demonstration vid
Europamarschen avslutning och med stort stöd av kommunen ordnade konferenser
och inkvartering. På plats i Amsterdam var också Hans Lippens från
Göteborgspolisen som studerade de problem som kunde uppstå.

Hösten 1998 tillsatte Rikspolisstyrelsen en EU-förberedelsegrupp med Håkan
Jaldung från Polismyndigheten i Västra Götaland som ordförande. Gruppen kom
att kännetecknas av motsättningar mellan Jaldung och övriga ledamöter kring
var ansvaret för samordning skulle ligga och Säkerhetspolisens roll.

År 2000 startade två nätverk för folkrörelser inför toppmötet i Göteborg.
Nätverket Göteborg 2001 hade över 20 lokala och svenska organisationer som
medlemmar enade bakom kravet nej till medlemskap i EU och EMU.
Göteborgsaktionen 2001 för ett annorlunda Europa hade över 80 medlemmar från
både Sverige och andra länder, främst Norden men också alleuropeiska som
Europamarschen och The European Anti-Maastricht Coalition - TEAM, ett
nätverk för EU-kritiska organisationer i hela Europa. Göteborgsaktionens
gemensamma krav var nej till att offentlig sektor och miljö görs till
handelsvara och mot militarisering av EU, fästning Europa och EMU som
grundlagsfäster nyliberal politik.

Regeringens förhållningssätt gentemot folkrörelsernas samarbete var till en
början det motsatta som skedde i andra länder vid EU-toppmöten som
Nederländerna 1997 eller Finland 1999. Istället för att stödja bred
samverkan gavs 16 miljoner kronor till enskilda osammanhängande
informationsprojekt under EU-ordförandeskapet till organisationer var och en
för sig. Mycket få resurser gavs för verksamhet under toppmötet i Göteborg.

Organisationerna i nätverken satsade då på att söka finansiering främst från
en mängd andra källor för olika avgränsade konferenser och seminarier på
olika teman. Det ledde i de flesta fall till mycket svag finansiering och
att det nästan helt saknades resurser till samordning. Sammanlagt ordnade
organisationer som samarbeta i nätverken minst åtta större konferenser under
EU-toppmötet. Det var Göteborgsaktionen femdagars motkonferens, Nätverket
Göteborg 2001:s endagars seminarium, Antirasistiskt forum under fyra dagar
organiserat av Nätverket mot rasism, Attacs internationella konferens,
European Futures Congress, Internationell facklig konferens arrangerad av
Syndikalisterna, Nordisk Folkriksdag och Sustainability and Solidarity
Conference organiserad av Miljöförbundet Jordens Vänner och Friends of the
Earth Europe.

Därtill tillkom en mängd ytterligare arrangemang, det största var Fritt
Forum med deltagande organisationer från många håll. Andra var NGO Forum
2001 i veckorna innan toppmötet med deltagare som ABF och Rotary samt
konferensen The Power to Change: Aktion och medvetandehöjning mot rasism och
diskriminering organiserat av internationella antirasistiska nätverket
UNITED med stöd av Nätverket mot rasism. Forum för Systemdebatt organiserade
Framtidsforum med inriktning på miljö, rättvisa och demokrati.

I december efter de våldsamma protesterna vid EU-toppmötet i Nice förklarade
statsminister Göran Persson att han önskade dialog med motdemonstranterna.
Samtidigt planerade polisen för fördubblade insatser. Under våren visades
större intresse för folkliga aktiviteter i Göteborg. Fritt forum och
NGO-forum fick ökat stöd från offentliga medel medan regeringens dialog med
motdemonstranterna dröjde. I januari hade Attac bildats och fick snabbt
gensvar för sina krav på global rättvisa. I januari fick också Göteborgs
Ickevåldsnätverk stor uppslutning på sina möten inför toppmötet.. Andra hade
planer på att ordna Reclaim the streets gatufester medan Vita overallerna
planerade att med ickevåld utan att använda tillhyggen eller kasta föremål
men med skyddsutrustning tränga sig så nära och helst in på toppmötet i
protest mot att EU stänger flyktingar ute. Antifascistisk aktion diskuterade
en blockad av toppmötet. Ytterligare ett initiativ var att ordna
Antikapitalistmarschen. Den skulle vara en vanlig demonstration där alla
kunde delta som skulle komma så nära toppmötet som möjligt för att framföra
sina protester. Försök att få de större demonstrationsnätverken med på dessa
initiativ avvisades.

I början av året blev det också klart att USA:s president skulle besöka
Göteborg i anslutning till EU-toppmötet. Det blev motiveringen för att
starta ytterligare ett nätverk med det enda syftet att ordna en
demonstration Bush not welcome. Attac anslöt sig till nätverket och började
samarbeta med Göteborgsaktionen kring kraven mot EU och att göra offentlig
sektor och miljö till handelsvara.

21 april ordnades ett möte för EU:s finansministrar i Malmö. Här ingrep
polisen som hade 1 000 man till sitt förfogande proaktivt mot en
demonstration med 2 000 deltagare utan föregående större incidenter eller
bråk. 266 deltagare omhändertogs, däribland EU-parlamentarikern Per Gahrton.
Flera av demonstranterna fick en våldsam behandling av polisen.
Demonstrationen arrangerades av lokala fackföreningar, SSU, Folkrörelsen Nej
till EU och flera andra organisationer och hade tillstånd av polisen.
Polisens ingripande mötte stark kritik från demonstrationsledningen och
flera andra håll.

Ingripandet skapade stora problem för regeringen, polis och
demonstrationsarrangörer inför EU-toppmötet i Göteborg. Håkan Jaldung som
förberedde polisinsatserna i Göteborg menade att Malmömötet “förföljde oss
och var en katastrof planeringsmässigt”. I Göteborg skulle 2 500 polismän
hantera kanske tio gånger fler demonstranter vilket gjorde det omöjligt att
använda samma taktik som i Malmö utan problem. Grupper som var misstänksamma
mot polisen fick större gehör. Antydningar om att gå längre än till ickevåld
började spridas mer. Känn ingen sorg för Göteborg stod på en affisch med
jättegorillan King Kong som illustration. Splittring började uppstå mellan
olika ickevåldsnätverk som bildats inför toppmötet. Allt färre deltog i
Göteborgs ickevåldsnätverks planer för att i samverkan med polisen genomföra
olika civila olydnadsaktioner.

Justitieminister Bodström sökte en lösning på kritiken genom att förorda att
polisen märkte sina hjälmar så att enskilda polismän som begick övergrepp
skulle kunna identifieras. Det vållade protester inom poliskåren.
Demonstrationstillstånd i Göteborg blev till slut klara ett år efter att den
första ansökan lämnats in. Ickevåldsnätverket och Antikapitalistmarschen
fick inte tillstånd för sina aktioner och demonstration men hade istället
fortlöpande dialog med polisen för att upprätthålla ett tätt samarbete.
Polisen upprättade en psyko-taktisk enhet efter mönster från USA som skulle
ha fortlöpande kontakt med de demonstrerande organisationerna. Jaldung är
väl insatt i amerikanska förhållanden efter att över 40 gånger varit på
utbildning i landet. I USA använde sig också polisen av en ny proaktiv
taktik vid toppmöten genom att storma lokaler där aktivister befinner sig
före demonstrationer ska ske. Regelbundna möten ordnades också mellan
företrädare för kommunen, polisen och demonstrationsarrangörerna för en
dialog kring praktiska frågor. Kommunen ställde upp med skolor för
inkvartering där också konferenser och informationscentral kunde ordnas på
de som var mest centralt belägna.

Attac och demonstrationsnätverken fick också till stånd kontakter med
regeringen som mynnade ut i att en dialog skulle hållas med företrädarna för
demonstranterna och regeringen på onsdagen före toppmötet samt en dialog på
fredagen mellan olika internationella företrädare för folkrörelser och
EU-politiker via länk från Fritt forum till Mässan.

Förhoppningar och hotbilder

Sverige hoppades att EU-toppmötet skulle leda till historiskt viktiga beslut
om när medlemskap för de nya ansökarländerna i Östeuropa skulle kunna bli
medlemmar. Man satsade också på miljöfrågan. Efter ingripandet mot
demonstrationen i Malmö betonades vikten av öppenhet. Hotbilden var annars
enligt statsrådsberedningen att “risken är uppenbar att konfrontationen i
Malmö blir det bestående intrycket, i synnerhet med liknande händelser i
Göteborg.” I sista stund satsades därför på dialog med
demonstrationsnätverken.

Nätverket Göteborg 2001 såg regeringens strategi som ett sätt att “utnyttja
dialogen som en del i propagandan för EU-toppmötet.” De förhöll sig
avvaktande men deltog till slut i dialogen med regeringen även om de önskat
mindre “spektakulära” former. Deras förhoppning var att samla opinionen mot
EU- och EMU medlemskap i en stor samlande manifestation.

Folkrörelserna i Göteborgsaktionen hoppades på att samla protesterna mot
EU:s politik i handelsfrågor inför stundande WTO-förhandlingar, för en human
flyktingpolitik och mot Schengenavtalet, mot krig och militarisering och mot
det nyliberala EMU. Det fanns en stor skepsis mot regeringens ointresse för
att främja folkrörelsesamarbete och oror för att inte kunna nå ut med sin
bild i masasmedia. Göteborgsaktionens främsta krav tgill regeringen som
ställdes tillsammans med Europas 8 största miljöorganisationer om att få ha
ett informationsbord inne på toppmötets mediacenter för tusentals närvarande
jorunalister avvisades. Regeringens förhållningssätt att antingen se
demonstrerande folkrörelser i sista stund som deltagare i dialog med
ansvariga politiker eller som ett våldshot samtidigt som folkrörelsers
självständiga möjlighet att föra ut sin politik försvårades sågs som ett
problem.

Hotbilden som spreds av Säpo var under våren riktad mot de stora
demonstrationerna. Särskilt den internationella ordnad av Göteborgsaktionen
där Europamarschen ingick som sedan 1997 varit med i alla större
manifestationer vid EU-toppmöten. Efter polisens ingripande i Malmö mot en
bred stor demonstration vid EU:s finansministrars möte ökades oron för att
samma polistaktik skulle användas mot demonstrationer i Göteborg. I slutet
av maj föreföll det dock som hotbilden hos demonstrationsnätverken och
kontaktpolisen blev likartad. Problem kunde uppstå kring mindre aktioner
eller blockader runt Mässan där uppskattningarna om hur många som skulle
delta också delades av kontaktpolis och demonstrationsföreträdare. Dessa
begränsade aktioner föreföll möjliga för den stora polisstyrkan att
kontrollera. Någon hotbild om att polisen kunde storma möteslokaler och
inkvartering före toppmötet fanns inte. Kunskapen om att denna metod använts
i USA var ännu inte spridd bland demonstrationsnätverken. En ytterligare
hotbild var att nazister och andra främlingsfientliga grupper skulle
attackera eller registrera demonstranterna. Detta användes som skäl för en
del demonstranter att maskera sig. Alla de stora demonstrationsnätverken
förordade att demonstranterna inte skulle maskera sig men bara Nätverket
Göteborg 2001 var beredda att med demonstrationsvakter genomföra ett förbud.

Polisens interna hotbild riktade sig både mot demonstrationer, civil
olydnad, symboliska aktioner och direkta aktioner. Fokus låg på fredagen 15
juni medan för lördagen rapporterades planeringen att vara inställd på lugn.
Torsdagen sågs till en början inte heller som en dag med möjliga problem men
blev till slut innefattad i en allmän bild av risk för upplopp i centrum. De
konkreta risker som särskilt oroade polisen var en planerad
inträngningsaktion med vita overaller-aktivister i skyddsutrustning och
blockader vid EU-toppmötets början, skadegörelse på McDonalds, banker och
andra liknande lokaler i city och Reclaim the Streets festen.

Händelseförloppet

Upptakt

Redan under veckan före toppmötet ordnades flera aktioner och konferenser.
Ickevåldsnätverket ordnade ett tältläger nära entrén till Mässan där
EU-politikerna skulle samlas. De avhystes i dialog med kontaktpolisen
tisdagen 12 juni. 39 personer omhändertogs. En Reclaim the Streets fest
ordnades också på gatan. Även här var kontaktpolisen närvarande och
övertygade uppretade bilister om att ta en annan väg. Gatufesten kunde sedan
fortsätta och avslutas utan problem.

I massmedia trappade dock ordningsmakten upp spänningen. Göteborgspolisen
uppgav att dansk polis beslagtagit vapen vid husrannsakan av ett ockuperat
hus i Köpenhamn, framförallt 100 molotovcocktails, som påstods skulle
användas i Göteborg. Massmedia berättade också att granatkastare skulle
användas mot toppmötet och när det avslöjades som felaktigt kom nya lika
felaktiga nyheter om att aktivister hade en vapengömma i skogen. Fem danskar
greps och allvaret i situationen betonades av att sekretessen gjordes större
än efter mordet på Olof Palme. I den lägenhet där danskarna befann sig fanns
slangbomber, en sorts kraftiga smällare som kan användas för att skrämma
hästar samt smörsyra som luktar mycket illa.

Planeringen för motkonferensen och flera andra möten fick också problem.
Aulan på Hvitfeldtska gymnasiet kunde inte användas meddelade skolan veckan
före toppmötet. Argumentet var att en tavla målad av Carl Larsson kunde
komma till skada. Det som skulle bli den främsta samlingsplatsen under
toppmötesdagarna skulle inte kunna användas vilket skulle leda till stora
bekymmer. Skälet föreföll obegripligt då någon sådan form för skadegörelse
inne i lokaler där internationella folkrörelsemöten hållits inte var kända
för någon. På tisdag hade skolan helt bytt ståndpunkt. Nu blev alla
konferenser och möten tillåtna på Hvitfeldtska. Här öppnade nu också den
första inkvarteringen för alla demonstranter som kom tidigt till Göteborg.

Många folkrörelsemöten startade redan på tisdag 12 juni. På Handelshögskolan
samlades mer än hundra talare varav flera aktivister, ministrar och en
EU-kommissionär på en tredagars miljö- och solidaritetskonferens.
Konferensens budskap kritiserade EU:s och USA:s hållning i WTO
förhandlingarna. På Pusterviksteatern samlades fackliga aktivister från
hela världen och antirasister från hela Europa på UNITED:s konferens och
Antirasistisk forum. Onsdagen 13 juni inleddes Göteborgsaktionens femdagars
motkonferens med temat Makten över resurserna - hur kan arbetare, bönder och
miljörörelse samarbeta för att konfrontera dagens ohållbar samhällsordning.
Medverkande var Dot Keet från Sydafrika och skuldavskrivningsnätverket
Jubilee South, en representant för fackföreningen Gefont i Nepal, Norges
Bonde- og Småbrukarlag, Natur og Ungdom i Norge och antikärnkraftsrörelsen i
Tyskland.

Onsdag 13 juni hölls också dialogen mellan demonstrerande organisationer
och regeringen på handelshögskolan. De teman som togs upp var global
rättvisa, EMU, social frågor, fackliga rättigheter, Schengen, frågan om
Sveriges uträde ur EU och EU:s militarisering. Från regeringens sida deltog
Göran persson, vice statsminister Lena Hjelm-Wallén, miljöminioster Kjell
Larsson samt handelsminister Leif Pagrotsky. Arrangörer för mötet var
Göteborgs stad tillsammans med demonmstrerande organisationerna som också
hade reprsentanter med i dialogen; Attac, Miljörförbundet Jordens Vänner,
Göteborgsaktionen, Nätverket Göteborg 2001, Syndikalisterna och
Socialistiska partiet.

Samma dag inleddes också Göteborgsaktionens motkonferens på temat Makten
över resurserna och frågan hur kan arbetare, bönder och miljörörelse
samarbeta för att konfrontera dagens ohållbara samhällsordning med deltagare
från Sydafrika, Nepal, Norge och Tyskland i panelen.

Torsdagen 14 juni

Hvitfeldtska gymnasiet

Klockan 11 anlände amerikanske presidenten till Landvetter. Samtidigt
inringade polisen Hvitfeldtska gymnasiet. Över 600 personer blev instängda.
Först bildas poliskedjor på skolgården, sedan ställs 150 containrar upp runt
skolområdet och bildar en mur svår att ta sig över. Alla motkonferensens
program och många andra möten på skolan fick ställas in och den
informationscentral och sjukstuga samt matbespisning för tusen personer som
var på väg att inrättas där fick stänga. Polisens ingripande utlöste
kravaller se Göteborgskravallerna.

EU-USA toppmötet

EU och USA kunde enas om en gemensam plattform för att återuppta
WTO-förhandlingarna som bröt samman under WTO-mötet i Seattle 1999.
Diskussioner fördes också i Mellersta östernfrågan om en gemensam linje. I
klimatfrågan var däremot skillnaderna påtagliga.

Irandemonstration

En av de större demonstrationerna under toppmöten startade redan kl 12 på
torsdagen. Den organiserades av en bred koalition iranska organisationer med
Iranska kvinnor som den organisation som sökt tillståndet. Ungefär 10 000
demonstrerade enligt polisen mot regimen i Teheran.

Amnestymöte mot dödstraff

På ett möte mot dödsstraffet ordnat av Amnesty deltog justitieminister
Thomas Bodström. På ett torg riktade Bodström hård kritik mot den
amerikanska dödstraffpolitiken med skälet att “ett samhälle inte får bäras
av hämndkänslor.” Detta samtidigt som den främste företrädaren för denna
dödstraffpolitik kommit på besök till Sverige som sittande amerikansk
president efter att som guvernör i Texas skrivit under mer dödsdomar än
någon annan i USA.

Bush not welcome

En ännu bredare koalition organiserade nästa demonstration som samlades
17.30 i centrum för att tåga mot Götaplatsen. Någon gemensam plattform
utöver avståndstagande till USA:s politik fanns inte. Men i tal och på
banderoller riktade sig demonstrationen mot USA:s klimatpolitik, dödstraffet
och imperialistiska krig för att komma åt olja. Tal hölls av Friends of the
Earth USA,∑

Enligt polisen deltog 15 000 i demonstrationen. 500 kunde inte delta då
polisen inringat många demonstranter på Hvitfeldtska gymnasiet. Det pågående
polisingripandet mot Hvitfeldtska gymnasiet orsakade kraftiga spänningar
bland demonstranterna. Närvarande polis blev hotade två gånger, ena gången
kunde de freda sig själva, andra gången räddades de av demonstrationsvakter
från KPML(r) och Attac. Några lämnade tåget under demonstrationen för att
delta i protesterna utanför skolan, andra anslöt efter avslutningen på
Götaplatsen alldeles i närheten av Hvitfeldtska gymnasiet.

Demonstrationen var uppdelad i tre delar: En sektion samlad av ett
antiimperialistisk nätverk med flera vänsterorganisationer, en
internationell sektion och en freds- och miljösektion. Talare var bl.a.
Yvonne Ruwaida, Miljöpartiet, Kate Hampton, Friends of the Earth,
Storbritannien, America Véra-Zavala, Attac, Vanessa Farrot, Socialist
Alternative från USA och Erni Friholt från fredsrörelsen.

Fackliga och sociala rättigheter i Europa

Fritt forum öppnade också på torsdagen med ett stort antal arrangemang.
Göteborgsaktionens motkonferens ordnade här ett seminarium med
representanter för fackföreningar. Här kritiserade Eric Bezou från Sud-Rail
i Frankrike, Joseph 0′Dowd från Syndicalist Solidarity Network och Alexandr
Markin från Sibiriska arbetarfederationen privatiseringar. Farbrice Pilleul
från CNT i Frankrike och Angel Bosqued från CGT i Spanien varför
arbetstidsförkortningen i Frankrike och en avreglerad arbetsmarknad inte
löser problemet med arbetslösheten. Frank Slegers från Europamarschnätverket
berättade om marscherna mot arbetslöshet som hållits vid varje EU-toppmöte
sedan Amsterdam 1997 och om den allians mellan kyrkor och fackföreningar som
bildat basen för dessa protester mot social utslagning. Slegers kritiserade
det sätt som belgiska politiker använder sig av EU-beslut som de själva
varit med för att försämra rättigheterna för arbetslösa. Ett annat
seminarium på motkonferensen om EU, USA och den nya världsordningen som
skulle ha hållits på Hvitfeldtska gymnasiet fick ställas in.

Resultatet av dagen

EU-USA toppmötet blev en framgång för Sverige. Ett särskilt avtal slöts som
gjorde att svensk vapenindustri fick samma möjligheter som NATO-ländernas
att delta i gemensam produktion av vapen.

Folkrörelsernas försök att påverka EU-USA toppmötet politiskt misslyckades.
Den fråga som närvarande folkrörelser från tredje världen och även många i
Nord sett som viktigast - WTO-frågan fick stor uppmärksamhet på
folkrörelsernas miljökonferens men ingen i massmedia och liten i övrigt. Mer
dominerande i Bush not welcome demonstrationen blev kritiken mot USA:s krig..

Polisens ingripande mot Hvitfeldtska gymnasiet kom att både av
demonstrationsnätverk och högsta domstolen ses som utlösare av kravaller.
Polisen påståenden om att det fanns vapen på skolan blev aldrig bekräftade
efter att polisen tagit kontroll över byggnaderna. Där fanns varken
molotovcocktails eller några andra vapen i vedertagen bemärkelse, men
skolgården var belagd med gatsten som kom till användning mot polisen under
ingripandet.

Den proaktiva polistaktiken som kom till användning när polisen inringade en
samlingsplats för många demonstranter före demonstrationer eller oroligheter
startat var ny för Sverige. Den hade utvecklats i USA efter protesterna mot
WTO toppmötet i Seattle 1999. I samband med toppmötesprotester vid
Världsbankens möte i Washington i april och vid Republikanska konventet i
september år 2000 inringades byggnader där aktivister tillverkade stora
dockor för demonstrationerna eller andra förberedelser. Polisen hävdade att
det fanns molotovcocktails och andra vapen i lokalerna och stormade dem
vilket utlöste kravaller. Efter stormningen hittade inte polisen de vapen
man påstått var orsaken till ingripandet.

Skillnaden gentemot Sverige var att nu användes samma proaktiva taktik i tio
gånger större skala mot 700 i stället för 75 personer och mot den främsta
samlingsplatsen för det breda internationella folkrörelsesamarbetet och inte
en verkstad för tillverkning av demonstrationsutrustning. Resultatet blev
att möjligheterna att hålla organiserad kontakt med de tiotusentals
demonstranter som befann sig i Göteborg drastiskt försvårades. För
Göteborgsaktionen och Attac motsvarade stormningen av Hvitfeldtska både att
riksdagen och TV-huset stängts samt 700 personers hotellrum spärrats av och
femhundra personer frihetsberövats. Ur folkrörelsernas synvinkel föreföll
polisens ingripande som kontraproduktivt även ur polisens synvinkel på så
sätt att det skapade mer oordning som skadade möjligheterna att främja
ordning i st f kaos. Seminarier och möten fick ställas in och möjligheterna
att diskutera och föra ut gemensamma politiska ståndpunkter försvårades.
Praktiska problem med att få fram mat till hundratals personer inspärrade av
polis i bussar och ordna ny inkvartering och möteslokaler tog överhanden för
folkrörelserna.

Fredagen 15 juni

Inträngningsaktion

Protesterna mot EU-toppmötet inleddes på morgonen när ett tiotal personer
från Göteborgs ickevåldsnätverk påbörjade en inträngningsaktion vid Mässan.
De klättrade över ett första stängsel men hindrades sedan av polis. Under
fredliga former hjälper sedan polisen ickevåldsaktivisterna att klättra
tillbaka.

European Futures Congress VII

För de 200 deltagarna på Europeiska framtidskongressen råder kaos in i det
sista. Kongressen skulle ha startat på Hvitfeldtska gymnasiet klockan 9 och
först i sista stund innan den ska öppna kan nya lokaler skaffas på
Schillerska gymnasiet dit också Göteborgsaktionen kunde flytta flera av sina
arrangemang. Hälften av deltagarna är från ansökarländer i Östeuropa varav
flera unga studenter som skulle ha bott på Hvitfeldtska. Till slut kunde
kongressen starta med temat EU:s östutvidgning även om många inte hittar
fram.

EU-toppmötet

Utan problem kunde EU-toppmötet börja efter att delegaterna anlänt kl 9.
Förhandlingarna pågick utan större problem även om man ine kom så långt som
Sverige önskade när det gällde en tidtabell för medlemskap för de nya
ansökarländerna. En middag på trädgårdsföreningen ställdes in efter att
polisen ansett att hotbilden var för stor mot denna programpunkt. Några
delegater fick också problem med att komma fram till sina hotell under de
oroligheter som följde.

Protestmöte

Göteborgsaktionen ordnade ett protestmöte på Götaplatsen klockan 9 som
samlade 3 000 deltagare. EU:s militarisering kritiserades av Birger Schlaug
från Miljöpartiet, Schengenavtalet av Okoth Ossowe från Ingen människa är
illegal och EU:s jordbrukspolitik kritiserades av Hege Nerland från Norsk
Bonde- og Småbrukarlag och Shamsun Naher Khan Doli, ledare för en
bondeorganisation för kvinnor i Bangla Desh, bägge bönderna företrädde också
Via Campesina. EU:s östutvidgning togs upp av Ulla Klötzer från European
Futures Congress, EU:s miljöpolitik av Elin Boasson, ordförande för Natur og
Ungdom i Norge och Mattias Bernhardsson från Elevkampanjen kritiserade EU:s
nyliberala politik.

Antikapitalistmarschen

Från Götaplatsen startade Antikapitalistmarschen klockan 10.30 ner längs
Berzeliigatan i riktning mot Mässan. Arrangörer var Rättvisepartiet
Socialisterna, Internasjonale Sosialister från Norge, Elevkampanjen och
Göteborgs Ickevåldsnätverk. Demonstrationsledningen hade i dialog med
kontaktpolis och den polis som hade befäl på fältet över insatsen gjort upp
om hur det skulle gå till. Arrangörerna hade sökt tillstånd vilket de inte
fått men hade fortlöpande kontakt med polisen. Demonstrationen skulle gå
fram till Södra vägen där en poliskedja och några enstaka polisbilar
markerade var demonstranterna skulle stanna. Där skulle de stå tjugo minuter
och framföra slagord och sedan gå därifrån.

Ungefär 2 000 deltog i demonstrationen. Deltagandet i tåget var blandat..
Efter tillslaget mot Hvitfeldtska gymnasiet hade både Vita overallerna och
svarta blocket ställt in sina aktioner. 200 svartklädda demonstranter deltog
i mitten av demonstrationen.

Demonstrationen började som planerat och arrangörerna betonade i megafon
betydelsen av ickevåld. På väg ner längs Berzeliigatan kom order från
polisledningen att vid behov gripa in mot den svartklädda gruppen i tåget
till chefen för kravallpolis på plats. Framme vid poliskedjan stannade tåget
som man gjort upp med polisen och ropade slagord. Bakom poliskedjan långt in
på sidogatan fanns containrar uppställda mer än två kvarter framför Mässan
som var betryggande bevakad.

Efter mer än tio minuter strax före att demonstrationen skulle avslutas
enligt uppgörelsen med polisen fullföljs ordern att ingripa av en
hundpatrull med 20 poliser som ska inringa några hundra demonstranter. Ingen
order ges om skingring. En stor lucka uppstår snabbt i tåget där
hundpatrullen går fram mellan täten av tåget och en grupp med svartklädda
deltagare. Flera hundar börjar bita demonstranter och en pressfotograf medan
polisen röjer med batongerna. Det dröjer innan en enstaka flaska kastas mot
polisen. Därefter uppstår omfattande konfrontationer mellan polis och
demonstranter. Tingsrätten sammanfatta händelseförloppet utifrån flera
polisvittnen med orden: “även om tåget till en början var fredligt utbröt
kravaller tämligen omgående efter polisens ingripande”. För beskrivning av
de omfattande kravallerna som följde, se Göteborgskravallerna.

Politikers och massmedias ingripande

Samtidigt med kravallerna hålls ett ordinarie möte mellan
demonstrationsledningarna, kommunen och polisen. Göran Johansson, medlem i
socialdemokratiska partistyrelsen och inflytelserik kommunordförande i
Göteborg föreslog att alla gemensamt skulle ta avstånd från våldsverkarna.
Detta accepterades inte eftersom det skulle lägga hela orsaken till våldet
utanför polisens ansvar. Istället enades samtliga om att ta avstånd från
våld. Mötet fattade också beslut om att genomföra de planerade
demonstrationerna som beslutat.
Även massmedia började ändra sin hållning från att ha ifrågasatt bägge
parter i de konfrontationer som uppstått efter inringningen av Hvitfeldtska
gymnasiet. I TV-nyheterna klockan 13 från SVT ändrades ordningsföljden både
i klippningen av bilderna från hur kravallerna startat och nyhetsuppläsarens
berättelse om händelsen. Det första våldet när polishundarna bet
demonstranter visades efter bilder av motreaktion när flaskor kastades mot
polisen. Efter detta dominerades massmedia av att framställa det som att
våldet på fredagen startades av oprovocerade demonstranter och att polisen
reagerade i självförsvar.

Fritt Forum och Viktoriabron

Polisen jagade demonstranter allt längre bort från Mässan och Avenyn och
nådde till slut fram till Pustervikskajen tio kvarter bort där Fritt forum
pågick. Här trängde kravallpolisen in i entréområdet och slog ner deltagare,
bl.a. Zaida Catalan, ordförande för Grön ungdom. Panik började bryta ut med
tusentals på plats. Samtidigt ringade polisen in ett hundratal personer på
Viktoriabron strax intill. Hans Abrahamsson från Attac lyckades upprätta en
medling med polisledningen och polisen slutade tränga in på Fritt forum
medan 124 personer som ringats in på Viktoriabron satte sig ner och började
sjunga fredssånger. De forslades sedan bort i bussar klockan 14 av polisen.
Vittnen hävdade att personerna som blivit omhändertagna av polisen inte hade
något att göra med kravallerna utan var tillfälliga förbipasserande eller
deltagare på väg till fritt forum. Polisen medgav senare att de inte visste
om det var 100 eller 25 som deltagit i kravaller och alla släpptes senare..

Seminarier och konfrontativ dialog med EU-politiker

Programmet kunde fortsätta på Fritt forum där bl.a. Göteborgsaktionen kunde
genomföra ett seminarium tillsammans med Kvinnor för fred om EU:s
militarisering. På seminariet talade Ricardo Navarro, ordförande för Friends
of the Earth International om polis och militär ingriper för att återställa
ordningen när lokalbefolkning söker värna sina miljöintressen och hur 400
indianer i Guatemala som protesterade mot ett dammbygge dödats av armén..
Normunds Grosins från Lettland kritiserade upprustningen i sitt hemland och
den militarisering som följer av EU och NATO medlemskapet. Todor Kondatov
från Bulgarien förespråkade ett block av neutrala länder, David Korten från
USA om den militarisering som är förutsättningen för storföretagens
globalisering och Jörgen Johansen om det nya vapnet i krig som kombinerar
bombning av infrastruktur med ekonomiska sanktioner och som i Irak lett till
över 1,3 miljoner döda. Jan Öberg från Transnationella stiftelsen för fred
och framtidsforskning avslutade med att kritisera den pågående
militariseringen av EU som inför folkomröstningen om svensk medlemskap
påstods aldrig skulle inträffa. Ett gemensamt uttalande antogs som värnade
om svensk neutralitet och sa nej till EU:s militarisering och NATO.

Nätverket Göteborg 2001 ordnade också ett seminarium under fredagen som
handlade om EMU, Schengen, Nicetraktaten, militariseringen av EU och om EU:s
framtid. Talare var Per Gahrton, Miljöpartiet, Jan Myrdal Folket i
Bild/kulturfront, Sören Wibe, Socialdemokratiska EU-kritiker, Jonas Sjöstedt
Vänsterpartiet och Jens Petter Bonde, Junibevægelsen. Ett uttalande
formulerades riktat mot Europeiska rådet att respektera det irländska
folkets nej till godkännande av Nicetraktatet. “Vi upprörs över det förakt
för demokratiska värden som EU:s utrikesministrar visat då de samfällt
förklarat att förslaget till fördrag ska drivas igenom utan förändringar. En
ändring av EU:s fördrag kräver enhällighet och godkännande av alla länder i
enlighet med deras demokratiska system. Irlands väljare röstade nej till
Nice-fördraget. Om demokratiska spelregler följs, så har däremd fördraget
fallit.” Uttalandet antogs på demonstrationen på kvällen.

Vid fyratiden genomfördes en videolänkad dialog med personer som Susan
George från Attac och Romano Prodi för EU-kommisionen. På en scen framför en
storbildsvideo på Fritt Forum deltog företrädare för Jordens Vänner i
Sverige, Europa och Världen, skuldnätverk i Syd, demonstrationsnätverk från
Bryssel organiserat inför nästa EU-toppmöte och Attac på Fritt forum. Från
Mässan deltog EU-kommissionärer och politiker på EU-toppmötet. Den var en
del av de ansträngningar som Attac och regeringen gjort för att öppna
EU-toppmötet för debatt mellan kritiker och politiker.

Nej till svenskt medlemskap i EU och EMU

När samlingen skedde inför Nej till EU demonstrationen som skulle avtåga kl
18 från Järntorget mot Götaplatsen anfölls den norska delegationen av
högerextremister. 30 personer anföll med tillhyggen och slog demonstranter
blodiga. Den välorganiserade delegationen sökte omedelbart kontakt med
polisen som de fått löfte om i förväg skulle skydda dem vid behov. Någon
hjälp fanns dock inte tillgänglig och norska demonstrationsvakter fick både
jaga högerextremisterna på flykten och hindra de mest uppretade norska
demonstranterna att ta till för hårda motåtgärder mot de som anfallit
demonstrationståget.

Resten av demonstrationen förlöpte utan allvarliga problem. Enligt polisen
och arrangörerna deltog 20 000. Vid avslutningen på Götaplatsen kritiserade
talare EU från demokratiska, fackliga, freds- och andra perspektiv. Sören
Wibe från Socialdemokratiska EU-kritiker kritiserade att Sverige binds upp
för en ren högerpolitik genom EU-medlemskapet och menade att EU är en
elitstyrd stormakt. Anton Flink från Transportarbetarförbundet manade till
klasskamp. EU-parlamentarikern Per Gahrton valde att kritisera både
demonstranter och polis för det våld som uppstått. Partiordföranden för
Vänsterpartiet Gudrun Schyman fördömde “huliganer” som tidigare krossat
skyltfönstren på Avenyn framför henne och nämnde inte polisens roll..

Reclaim the Streets

Klockan 8 inleddes Reclaim the Streets festen i Vasaparken. Tidigare fanns
planer på att hålla festen på Avenyn nära Trädgårdsföreningen där
EU-delegaterna skulle äta middag. Denna middag ställdes dock in och Reclaim
the Streets festen kom att hållas i Vasaparken. En pick-up med
musikanläggning spelade hip-hop, rap och reggae och de flesta började dansa.
Högerextremister och fotbollshuliganer inledde också oroligheter här. De
började överfalla festdeltagare och bråk uppstod. Strax efter halv nio
inledde polisen en inringning av festen. De släppte ut de högerextrema
provokatörerna men lät inte festdeltagarna komma igenom. Därefter
eskalerade situationen och kravaller utbröt som blev de mest våldsamma under
hela toppmötet med skotten vid Vasaplatsen som kulmen. Se närmare
Göteborgskravallerna. Först när polisen drog sig undan vid elvatiden blev
det lugnt. Det motkonferensprogram som skulle ha hållits först på
Hvitfeldtska och sedan på Schillerska gymnasiet strax intill Vasaplatsen där
skotten föll om EU:s polissamarbete och flyktingpolitik fick ställas in på
grund av oroligheterna.

Lördagen 16 juni

Politiskt ingripande och förhandlingar

Natten mellan fredag och lördag var situationen spänd med en demonstrant som
svävade mellan liv och död på sjukhuset och många andra demonstranter och
poliser skadade.

Inför lördagen började riksdagspartierna ingripa i skeendet. I TV-nyheterna
på kvällen kom inte företrädare för demonstrationsnätverken till tals utan
istället vänsterpartiets ledare Gudrun Schyman. Hon hävdade att
demonstrationsnätverken tagit avstånd från våldsverkarna istället för som
sant var våldet oavsett vem som utövat det. Hon deltog också i mytbildningen
om att hotet kom utifrån “det är tragisk att se hur små grupper som tar sig
in i landet kan splittra och göra så väldigt stor skada.” Miljöpartiets
språkrör anslöt sig snart till ett liknande språkbruk även om man inte lika
tydligt förlade hela skulden till demonstrantsidan. Därmed hade
demonstranterna förlorat allt parlamentariskt stöd och polisens version av
händelseförloppet var sanktionerat från alla riksdagspartier. Moderaternas
partiledare Bo lundgren sa att “ansvaret vilar tungt på dem som tidigare
bagatelliserat vänsterextremismen och idealiserat gatans parlament.”

De utländska politikerna fyllde på med sina kommentarer. Wim Kok,
Nederländernas premiärminister, betecknade de stenkastande demonstranterna
som “organiserade kriminella”. Storbritanniens premiärminister Tony sa att
“det är i själva verket som en resande anarkistcirkus som reser från
toppmöte till toppmöte med enda syftet att åstadkomma så mycket förödelse
som möjligt.”

Strax efter midnatt kunde skiftet i partipolitikernas syn få fullt uttryck
genom regeringens företrädare. Mitt på dagen hade justitieminister Bodström
intervjuats i TV om oroligheterna i Göteborg när han befann sig på annan
ort. Då sa han att “Man ska vara oerhört försiktig med att komma med några
slags utvärderingar innan man vet exakt vad som hänt , men det är
jättetråkigt.”

Efter skotten på Vasaplatsen har Bodström helt ändrat syn: “Jag vill å
regeringens vägnar kraftigt fördöma de personer som, jag kan bedöma i alla
fall, inte är här i något som helst politiskt syfte. Utan det här är fråga
om demonstranter, det här är fråga om ligister som är här för att bråka, för
att förstöra och för att slåss. Det är poliser som blivit skadade, det är
oskyldiga människor som blivit skadade, Det har varit en omfattande
förstörelse av Göteborg och i förlängningen är det här förstås också ett
angrepp på demokratin.” Statsminister Göran Persson tog också till orda:
“Det här är kriminella element, det är människor som bara har ett syfte, det
är att förstöra.”

Spänningen steg under natten. På Schillerska gymnasiet hade 600
demonstranter samlats för att diskutera situationen. Man kom fram till att
kräva insatschefen Jaldungs avgång. Göteborgsaktionen och Attac diskuterade
olika möjligheter att avlysa eller genomföra den internationella
demonstrationen på lördagen och kom fram till att föreslå en annan
demonstrationsväg. Dessutom beslutades att en person i hemlighet kunde
fastställa en ny ordningsföljd för blocken i demonstrationen för att
förhindra eventuella provokationer från polisens sida. Polisen hade också
kommit fram till att föreslå ny demonstrationsväg. På ett gemensamt möte på
lördag morgon bestämdes om en ny väg från Slottskogen, förbi Järntorget och
tillbaks till Slottskogen.

Polisens hotbild hade nu vuxit betydligt. Militanta aktivister förväntades
fortsätta försöka “agera fullt ut”. Risken påstod finnas för
inträngningsförsök på Mässan, förstärkning av militanta aktivister kunde
medföra att skjutvapen användes mot polis och

För ett annorlunda Europa

Klockan elva startade den internationella demonstrationen för ett annorlunda
Europa med en turkos färgrann banderoll i täten, orange ballonger och kravet
Gör inte offentlig sektor och miljö till handelsvara främst i tåget.. Inga
oroligheter uppstod men 12.30 gav polisledningen order om att
demonstrationen skulle splittras och det svarta blocket ringas in. Eftersom
ordningsföljden för blocken ändrats i hemlighet kom polisingripandet för
sent samtidigt som många demonstrationsvakter kunde ingripa och hindra
provokationen. De fick hjälp av att underlydande polis vägrade fullfölja
ordern då de var rädda för att få stryk. Allt våld undveks. Tåget kunde
fortsätta och förblev det mest fredliga av alla stora demonstrationer under
toppmötet.

Huvudtalare vid det avslutande mötet i Slottskogen var Meena Rahman från
Jordens Vänner Malaysia och Third World Network, Mette Bloch-Hansen från
Folkebevægelsen mod EU, Danmark, Anna Jonsson, ordförande för
Fältbiologerna, Maja Jönsson och Andreas Bergegård SAC och Lars Jonson, vice
ordförande för Norsk Transportarbejderforbund.

EU-toppmötets avslutning

EU-toppmötet beslutade att ansökarländer som är förberedda kan slutföra sina
förhandlingar om medlemskap senast 2002. Målet blev att dessa länder ska
kunna vara med i EU-parlamentsvalen 2004. En strategi för hållbar utveckling
antogs också vilken innebär att ekonomiska, sociala och miljömässiga
konsekvenser av ett beslut ska bedömas på förhand. Konkreta beslut togs om
transporter och naturresurser.

Internationell solidaritet

Göteborgsaktionen möte med alla 35 deltagare från tredje världens
folkrörelser under toppmötet fick ställas in i det kaos som rådde.
Motkonferensens seminarium om internationell solidaritet kunde dock
genomföras trots svåra omständigheter i samband med ytterligare
polisingripanden på Järntorget alldeles i närheten av Fritt Forum som
tvingade arrangörerna att ägna sig åt medling. Asbjøn Wahl från Asjon for
velferdstaten i Norge talade om vikten av att samarbeta med folkrörelser i
Syd mot samma fiende, Carina Carlström från SAC om hur klädföretagen gör
vinster på dåliga arbetsförhållanden i Syd och vikten av att stödja facklig
organisering och Lea Launokari från Kvinnor för fred i Finland om hur
Finlands utvecklingsbistånd minskat när Finland blev medlem i EU. Andra
talare var Paul Mazé från Attac Frankrike och Elisabeth Dahlborg som
företrädde samernas syn på solidaritet.

Protest mot polisvåldet

Klockan 18 efter att EU-toppmötet slutat samlades ungefär 500 personer på
Järntorget i en spontan protest mot polisvåldet. Företrädare för
Göteborgsaktionen och Attac sökte få deltagarna att gå till det närliggande
Fritt forum för att undvika problem. 800 kravallpoliser kom snabbt på plats
och inledde en långvarig inringning av demonstranterna. En mur av sköldar
omgärdade demonstranterna. Till en början var stämningen betryckt men med
hjälp av megafon, dialog med polisen och skanderande samt allsång blev
stämningen allt bättre trots att polisen bar iväg flera av demonstranterna
till bussar. När aktionen drog ut på tiden begärde insatschefen på plats
besked från polisledningen om vilken lag som motiverade ett fortsatt
polisingripande. Något sådant kom inte varpå insatschefen på eget initiativ
upphävde inringen av de kvarvarande demonstranterna efter fyra timmar

Schillerska gymnasiet

Samtidigt med inringningen av demonstranter mot polisvåld pågick på
Järntorget inleddes ett ingripande mot Schillerska gymnasiet. Hit hade den
internationella motkonferensen, matbespisningen och informationscentralen
flyttat efter stängningen av Hvitfeldtska gymnasiet. Vid tiotiden inledde
nationella insatsstyrkan som används för terroristbekämpning en operation
och förde ut alla från skolan för att lägga dem på skolgården. Där fick de
ligga i en timme eller mer utan att röra sig med ansiktet i asfalten.
Utlänningar skildes från svenskar och fick utstå en extra hård behandling.
Alla frihetsberövades och fördes bort till förvaring. Skälet till
operationen angavs vara hemliga upplysningar om att en tysk pistolbeväpnad
terrorist befann sig på skolan. Polisen hittade inget på skolan.

Söndag 17 juni

På söndagen fortsatte svårigheterna att hitta lokaler för Göteborgsaktionens
motkonferens som nu förlorat också Schillerska gymnasiet där söndagens möten
skulle hållas. Till slut hölls det på Världshuset om att utmana
storföretagen med Adam Ma’anit från Corporate Europe Observatory som en av
talarna. Slutdiskussionen på motkonferensen där tanken var att diskutera
framtida strategier för folkrörelser samarbete kom att präglas av problemen
med polisingripanden och demonstranters stenkastning. På Världshuset höll
också Attac en internationella endagskonferens.

Efterspel

EU-toppmötet tog inget större avgörande beslut i frågan om östutvidgningen
som Sverige hade hoppats men ledde ändå till vissa framgångar för
ansöäkarländerna och i frågan om hållbar utveckling. Det blev ett toppmöte
bland andra som i vanlig ordning fattade beslut. Däremot blev händelserna
runt toppmötet och de efterföljande rättsprocesserna unika. Kravaller hade
förekommit tidigare men i mindre omfattning vid EU-toppmöten. Men för första
gången använde polisen skjutvapen mot demonstranter vid ett toppmöte och för
första gången stormades folkrörelsernas gemensamma lokal för konferenser,
information och inkvartering.

Göran Persson redogjorde för sin syn direkt efter toppmötet: “Det sköts
några skarpa skott i Göteborg. Om man jämför med kravaller man sett på andra
ställen runtom i världen av samma typ, så kan jag inte påstå att Göteborg
gått längre. Tvärtom, jag tror att den svenska polisen, med de metoder de
använt, har klarat sitt jobb på fullt ut samma sätt som andra, kanske bättre
rent utav. Men det är en motståndare som succesivt blivit allt mer
aggressiv, allt mer militört organiserad, allt bättre beväpnad. Och det är
den sprialen som nu sitter i. Jag känner igen tendensen från fyrtiotalet,
trettiotalet: sdet är alltså uniformerade v åldsverkare som syftar till att
skrämma vanliga människor och stoppa en demokratisk process.”

Folkrörelserna

I sakfrågorna har demonstrationsnätverkens folkrörelser nått framgång i och
med folkomröstningen om svenskt medlemskap i EMU som med klar majoritet sade
nej. Folkopinionen mot medlemskap i EU påverkades dock negativt ur Nätverket
Göteborg 2001:s synvinkel och blev efter Göteborgshändelserna mer positivt
inställda till EU. När det gäller kampen mot militariseringen blev
protesterna mot Irakkriget samlande där det antiimperialistiska nätverk som
bildades inför Bush not welcome demonstrationen blev en av de ledande
krafterna. För kamp mot nyberal handels- och privatiseringspolitik och i
flyktingfrågan tog det längre tid men 2005 kunde kampanjen för
Flyktingamnesti och Nätverket gemensam välfärd samla många rörelser på nytt.

Allmänt ledde Göteborgshändelserna först till en omfattande splittring
mellan och inom olika rörelser. Det har också har funnits en motsatt tendens
till att fortsätta en breddad samverkan genom initiativ som Socialistiska
forum och Sociala forum riktade mot nyliberalismen där inte bara de flesta
organisationer som deltog i nätverken under EU-toppmötet deltagit från AFA
till KPML(r) och Attac men också organisationer som Socialdemokraterna,
LO-distrikt och Amnesty. Men försök har också förekommit att utesluta
KPML(r) och Syndikalisterna från att vara med i Socialistiskt forum.

Motsättningen mellan partier och folkrörelser ökade. Vänsterpartiet, Ung
vänster, KPML(r) och RKU gick ur Nätverket mot rasism i protest mot att
övriga rörelseorganisationer inte ville utesluta AFA. Splittring uppstod
också inom den redan brokiga AFA-rörelsen mellan de som förordat samarbete
med folkrörelser och de som önskade enbart militanta aktioner. Nya
småorganisationer uppstod också som förordade mer militant kamp mot nazister
eller radikaliserades och har utfört sabotage riktat mot Rysslands förtryck
av Tjetjenien.

Granskning

Göteborgshändelserna har lett till en omfattande granskning från olika håll.
En från staten och massmedia oberoende granskning har skett från
folkrörelsers sida, måpnga av dessa resultat redovisades på
Folkrörelsestudiegruppens och Demokratinätets seminarium i Göteborg 2002 där
också många poliser, akademiker och regeringskansliet deltog.

Regeringen tillsatte Göteborgskommitten med Ingavr Carlsson som ordförande.
Kommitten genomförde ett omfattande arbete med intervjuer varav en del är
redovisat i betänkandet Göteborg 2001, SOU 2002:122. Betänkandet jämför med
händelserna vid toppmötena i Seattle, Prag, Nice och Malmö. Synen är att
protesterna i Göteborg inte enbart kan ses som ordningsfrågor som ska
hanteras av polisen - “de bakomliggande orsakerna visar att det framförallt
handlar om frågor som bara kan lkösas politiskt inom de demokratiska
strukturerna.” Betänkandet pekar på att nya rörelser präglas av mångfald,
icke-hierarkiska nätverk, avsaknad av vision om den stora samhällslösningen,
engagemang i konkreta orättvisor i världen samt växande medieberoende.. De
är viktigt att få en fungerande dialog till stånd men “Detta försvåras
ytterligare av de assymetriska maktförhållanden mellan å ena sidan politiska
och ekonomiska makthavare och å andra sidan de kritiska rörelserna.”

Slutsatsen blir: “Vi vill understryka vikten av öppenhet och transparens i
de demokratiska processerna. Sveriges regeering försökte vid EU-toppmötet i
Göteborg, på iniativ av demonstratiuonsarrangörerna, att bryta traditionen
av slutenhet vid den sortens möten. Detta var ett viktigt steg i en önskvärd
utveckling. Sverige bör i internationella sammanhang fortsätta verka för
ökad öppenhet vid framtida möten.” När det gäller polisinsatserna är
betänkandet på flera punkter kritisk mot polisen och fick den allmänna
debatten att ta en annan vändning än den som länge dominerade efter
toppmötet. Betänkandet är också kritiskt mot demonstranterna och förordar
maskeringsförbud.

Därutöver har ett stort antal rapporter och böcker givits ut om händelserna.

Massmedia och rättsligt, se Göteborgskravallerna.

Böcker och rapporter om Göteborgshändelserna:

Globalisering och Göteborgshändelserna

- Another World is Possible: Popular Alternatives to Globalization at the
World Social Forum, Wiliam Fisher och Thomas Ponniah, red, London: Zed,
2003.

- Aspects of India’s Economy No. 35: The Economics and Politics of the World
Social Forum (September 2003)
Lessons for the Struggle against
`Globalisation’ http://www.rupe-india.org/35/contents.html
- “Demoniseringen av solidaritet” av Hans Abrahamsson och America Zavala, nr
8/01 Le Monde Diplomatique, nordiska utgåvan.

- EU-motståndet: Vad? Varför? Vilka?, Klas Corbelius, 2001. Kan beställas
från http://www.books-on-demand.com

- Globaliseringen och dess kritiker: Göteborgshändelserna i ett globalt
perspektiv, Hans Abrahamsson och Björn Hettne,
http://www.zaramis.nu/goteborg/abrahamsson_hettne.pdf

- Granskning av EU-kritiken, Marika Ehrenkrona, Timbro 2001

- Göteborg 2001 - en rapport om Göteborgsaktionen 2001 och motkonferensen om
miljö, arbete, fred, Schengen och internationell solidaritet, Sammanställd
av Louise Pettersson. http://www.folkrorelser.nu/gbg2001/rapporten.html

- Göteborg - belägrad stad i boken, Mikael Löfgren i Sorgens globala
diktatur och andra samtidsdiagnoser, Atlas, 2002.

- Göteborgshändelserna, roman av Jörghen Gassilewski, Bonniers, 2006.

- Göteborgshändelserna - vad hände egentligen och varför?, Anders Svensson,
http://www.socialistiskapartiet.se/content.php?article.405

- Göteborgskommitténs betänkande: Göteborg 2001, SOU 2002:222,
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3816

- The Nation-State Challenged, a Politicala Analysis of the Events at the EU
Top Meeting in Gothenburg 2001, Christina Weibull,
http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/weibull.pdf

- Toppmöten, temasida på motkraft.net,
http://www.motkraft.net/index.php?view=tema&tema=19
- Toppmötesprotester 1968-2002, Tord Björk, Folkrörelsestudiegruppen.
http://www.folkrorelser.nu/gbg2001/toppmotesstatistik.html

- Varför globaliseringsmotståndet inte blev ett »nytt 68«, Christian
Gergils, Timbro, artikel i T25.

- Vid politikens yttersta gräns: Perspektiv på EU-toppmötet i Göteborg 2001,
red. Micael Björk och Abby Peterson, 2002, Symposium.

- World social forum ˆ en framgångsväg?
Aspects of India’s Economy Övers.: Hans-Olof Öberg
Folket i bilds förlag 2004

Polis och demonstranter

- Anders Svenssons dagbok, och andra rapporter om Göteborgshändelserna:
http://www.zaramis.nu/goteborg

- Den diskuterande demokratin - En diskursanalys av kravallerna i Göteborg,
Anna Maria Andersson Romlid, Markus Boman,
http://epubl.ltu.se/1404-5508/2005/085/LTU-SHU-EX-05085-SE.pdf

- Efter kaoset : femton poliser berättar om EU-kommenderingen i Göteborg,
Bengt Rolfer, Polisförbundet. 2002.
http://www.zaramis.nu/goteborg/efterkaoset.pdf

- En analys av Göteborgskommitténs betänkande Göteborg 2001 (SOU 2002:122),
Gunilla Guvå, FOG-rapport, nr 54, 2005.
http://www.ibv.liu.se/content/1/c6/04/15/76/fograpp54.pdf

- Gatupolitikens lagar, Federativs, 2006,
http://federativsforlag.se/gatupolitik.pdf

- Gatans politik: Ur mediernas, polisernas och demonstranternas perspektiv,
red. Jörgen Lundälv och Marianne Liliequist, Meyers, 2002.

- Göteborg 14. til 17. juni 2001: 15 norske beretninger fra EU toppmøtet.
Utgiven med stöd av Fritt Ord och Avdelningen för rättssociologi vid
Universitetet i Oslo. Redaktion: Øyvind Brungot Dahl, Kirsti Hyldmo, Berit
Kristoffersen, Thomas Mathiesen, Ingrid Sunde Koslung och Asgeir Wølner.

- Göteborg 2001 - temasida med kunskapsbank,
http://www.folkrorelser.nu/gbg2001/gbgindex.html

- Göteborg 2001 - en rapport om Göteborgsaktionen 2001 och motkonferensen om
miljö, arbete, fred, Schengen och internationell solidaritet, red. Louise
Pettersson. http://www.folkrorelser.nu/gbg2001/rapporten.html

- Göteborgsdemonstrationer som visuell performance, Rudy Vigil,
http://www.ep.liu.se/ecp/015/081/ecp015081b.pdf

- Göteborgskommitténs betänkande: Göteborg 2001, SOU 2002:222,
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3816

- Göteborgskravallerna, Erik Wijk, Manifest 2001.

- Göteborgskravallerna - Identitetsskapande och attitydförändringar genom
deltagande i fredliga demonstrationer och våldsamma upplopp. Kjell
Granström, Styrelsen för psykologiskt försvar.
http://www.psycdef.se/reports/default.asp?FileID=68

- Göteborgskravallerna och processerna, Erik Wijk, Manifest 2002.

- Göteborgsmodellen - konflikthantering genom utvidgad demokrati, Hans
Abrahamsson, http://www.zaramis.nu/goteborg/abrahamsson.pdf

- Hur har vi det här då? -Två berättelser om det som hände utanför
EU-toppmötet i Göteborg 14-16 juni 2001. Tillämpade teorier om falsk
kommunikation. Kajsa Johansson och Ebba von Krusenstierna, Institutionen för
freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet, C-uppsats,
2001-2002, http://www.zaramis.nu/goteborg/ebbasokajsas.pdf

- I krisen prövas ordningsmakten : sex fallstudier av extraordinära
händelser där det svenska rättssamhället har satts på prov, Dan Hansén,
Jure, 2004.

- Lag eller ordning? : polisens hantering av EU-toppmötet i Göteborg 2001
Mikael Oskarsson, Jure, 2005.

- Mina redogörelser för händelserna vid Viktoriabron, Simon Lindman
Svensson. http://www.zaramis.nu/goteborg/viktoriabron.html

- När världen kom till Göteborg, Hanne Kjöller, Agora 2002.

- Nätverket Göteborg 2001:s utvärdering.

- Om det som hände i Göteborg, temadel av tidskriften Syre, nummer 1, 2001.

- Polisens arbete i samband med demonstrationer som övergått till kravaller,
Gunilla Guvå, FOG-rapport 55, 2005:
http://www.ibv.liu.se/content/1/c6/04/15/76/fograpp55.pdf

- Rikspolisstyrelsens utvärdering av EU-kommenderingen i Göteborg år 2001,
http://www.police.se/mediacache/4347/3473/gbgrapport.PDF

- The North ˆ South Divide and the role of the global justice movement:
Reshaping interaction and intelligence for an age of global justice,
Hans Abrahamsson: http://www.zaramis.nu/goteborg/abrahamsson_isa06.pdf

- Vita overallernas uppgång och fall,
http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=19

- Sourze.2, Pocketbok med material från nättidningen sourze.se med bl.a.. 12
artiklar om Göteborgshändelserna. Pocky/Bokförlaget Tranan.

- Vad gjorde Göteborg med Sverige? Antologi, red. Masoud Vatankah och Mikael
Lövgren, 2002, Ordfront.

- Vid politikens yttersta gräns: Perspektiv på EU-toppmötet i Göteborg 2001,
red. Micael Björk och Abby Peterson, 2002, Symposium.

Massmedia

- Dagarna som skakade Sverige, Dan Josefsson,
http://www.josefsson.net/arkiv/dj_fq_gbg2001.html
-Välkommen till dramafabriken: en avslöjande granskning av nyhetsindustrin,
Ordfront, 2002.

- Dokumentära genrer - en studie om dokumentärfilmsskildringar av
Göteborgskravallerna, Johan Ramström, Institutionen för journalistik, medier
och kommunikation vid Stockholms universitet, 2004.

- Gatans politik: Ur mediernas, polisernas och demonstranternas perspektiv,
red. Jörgen Lundälv och Marianne Liliequist, Meyers, 2002.

- Göteborgskravallerna - Vad skrevs i pressen? Styrelsen för Psykologiskt
försvar http://www.psycdef.se/bibliotek/report_show.asp?FileID=68

-_Nyhetsmedierna och Göteborgskravallerna : en fallstudie av ideologi,
indoktrinering och social reproduktion i svenska nyhetsmedier, Jonny Sundell
och Weine Sundell, Fil. Kand. uppsats, Sociologiska institutionen, Lunds
universitet, 2002.
http://theses.lub.lu.se/archive/sob//soc/soc02030/SOC02030.pdf

- Rörelser i den mediala offentligheten - En studie av de nya sociala
rörelsernas mediebild under protesterna i Göteborg juni 2001, Eigil Söderin
och Ylva Johansson, c-uppsats 2006.
http://theses.lub.lu.se/archive/2006/01/09/1136811280-26810-641/c-uppsats.pd
f

- Toppmötet på Fristadstorget En utställning med samhällstema, Staffan Udd,
http://www.riksutstallningar.se/upload/Utställningar/Toppmötet/tornen_uppsat

rnen_uppsat> s.pdf

- Tuttar och terrorister: Om mediarapporteringen kring Göteborgskravallerna,
Åkerman, Anna, Stockholms Universitet, Etnologiska instutionen, C-uppsats…
http://www.diva-portal.org/su/undergraduate/abstract.xsql?dbid=386

- Video som vitne, av Vidar Enebakk og Thomas Hervard. Om skotten mot Hannes
Westberg.
http://www.arrvev.com/arkiv/20014/EnebakkHervard/Video/Video2/Video2.htm

- Romantisera eller fördöma - en schysst rapport om medias bild av våldet i
Göteborg 14-16 juni 2001, Avid Afkhami.

- “Vi kommer bara ihåg våldsamheterna”, Ulrika Olausson, Styrelsen för
psykologiskt försvar. http://www.psycdef.se/reports/doc.asp?FileID=66

Rättprocesserna

- Demonstrationsfrihetens dubbla ansikte. Thomas Bull, docent i offentlig
rätt vid Uppsala Universitet Ur boken “Laglöst land, terroristjakt och
rättssäkerhet i Sverige”, red. Jan Flyghed och Magnus Hörnqvist, Ordfront
2003

- Från Malexander till Sambandscentralen -fördelar och farhågor i dömandet i
medgärningsmannaskap respektive medfrämjandeskap Suzanne Wennberg, professor
i straffrätt vid Stockholms Universitet JT, Juridisk Tidskrift vid
Stockholms Universitet, Årgång 14 2002 -03 Nr 3

- Gatupolitikens lagar, Federativs, 2006,
http://federativsforlag.se/gatupolitik.pdf

- Göteborgskravallerna och processerna, Erik Wijk, Manifest 2002.

- Göteborgskravallerna och rätten - Några iakttagelser ur ett
människorättsperspektiv, Helsingforskommitten, 2002,
http://www.zaramis.nu/goteborg/shk.pdf

- O 2954 - analys av ett rättsfall, Stig Centerwall, 2006.

- Om det som hände i Göteborg, temadel av tidskriften Syre, nummer 1, 2001.

- Orätt - om rättsrötan efter Göteborgskravallerna, Erik Wijk, Ordfront,
2003.

- Rättsamhället efter Göteborgskravallerna, Roger Fjellström,
http://www.umu.se/philos/personal/fjellstrom/Fjellstrom/rfr%E4ttssamh%E4llet
%20efter%20g%F6teborgskravallerna.htm

- Save the childrens Sweden’s third report to the UN Committe on Human
Rights, avsnitt om behandlingen av barn under Göteborgshändelserna,
http://se-web-01.rb.se/shop/Archive/Documents/307%20RB%20rapport%203%20UN%20
Committee.pdf

- Värdeneutral rättstillämpning? En studie av det juridiska efterspelet till
Göteborgskravallerna Stockholms Universitet, Examensarbete 20 p i
processrätt, VT 2002 av Anna Hagstad, Jens Västberg, Handledare: professor
Christian Diesen (51 sidor - Kan beställas för ca 130 kr))
http://www.juridicum.su.se/jurweb/utbildning/uppsatser.asp
Övrigt

- Med frihet på näsan, diktsamling, Rada Hillarp Katz red, Yelah förlag,
2002.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - — - - -

8. Nytt på folkrörelsehemsidan och andra hemsidor

Välfärd till salu, svensk översättning av Asbjörn Wahls skrift
Asbjörn Wahl i For velferdstaten står bakom en behändig liten skrift om
privatiseringar “Velferd til salgs”. Den finns nu i en översättning och bearbetning
för svenska förhållanden av Jan Wiklund i Folkrörelsestudiegruppen.
http://www.folkrorelser.nu/wahl.html

Internetliv - guide till communityn och forum
Ny guide till communityn och webbforum i Sverige och Norden finns på http://
www.internetliv.se.
Med fokus på musik, politik, tidningsdebatt och skrivande.