Folkrörelsebloggen

Alternativrörelsen i tyskspråkiga länder har bildat en stor mängd arkiv för att dokumentera sin verksamhet. De är så många och fenomenet så väletablerat att det finns ett särskilt begrepp för dessa. De går under namnet archiven von unten - arkiv underifrån. Vilka de är finns väl dokumenterat. Den officiella informationstjänsten för alla arkiv I Tyskland listar archiven von unten som en särskild kategori. 2004 kom också en särskild bok om dem med beskrivning av 276 archiv von unten skriven av Bertil Hüttner, initiativtagare till Bremer Archiv der soziale Bewegungen.

Det är förstås stor variation på arkiven. Några är sedan länge etablerade. En av de stora bildades redan 1963, APO und der Soziale Bewegungen, utomparlamentarisk oppositionen och sociala rörelser. Detta omfattande arkiv administreras numera av Fria universitetet i Berlin. Men den helt övervägande delen drivs ideellt. Många är inriktade på en särskild rörelse. Archiv Aktiv I Hamburg inriktar sig på alla rörelser som använder sig av ickevåld. Här finns omfattande samlingar om freds-, antikärnkrafts och andra rörelser. Detta arkiv bygger på att frivilligt engagemang från de rörelser som lämnar in material. Det finns också arkiv för solidaritetsrörelsen, Archiv3, som är ett samarbete mellan 11 solidaritetsrörelsearkiv runtom i hela Tyskland. Ett av de största rörelsearkiven i Tyskland är Umweltcentrum (Miljöcentrum) i Münster där antiatomkraftskampen finns väl dokumenterad. Andra är Papiertiger i Berlin och Archiv der soziale Bewegungen i Hamburg. I Östra tyskland finns många arkiv om den oppositionella rörelsen under kommunisttiden och många miljöbibliotek. Feminist och lesbiska arkiv finns det också flera av. Andra rörelser som arkiven täcker in är antifascism, arbetarrörelse och social historia, medborgarrörelse/oppositionen i DDR, inre säkerhet/repression, internationalism, kultur, militans/anarkism, nationalsocialism, ekologi och lite till. Arkiven är väl utspridda, 41% ligger i tio städer, av 39 städer i Västra Tyskland med mer än 200 000 invånare är det bara tre som saknar ett rörelsearkiv.

När man undersöker de olika arkiven ser man att det finns mycket att lära i Tyskland. Archiv Aktiv i Hamburg har lagt ner stor möda på att beskriva hur de som lämnar in material ska gå tillväga, hur mapparna för material ska vara av syrafritt material och all metall ska tas bort från papper. De är också noga med att skapa engagemang i de miljöer som lämnar in material så att det finns resurser för att ta hand om det.

Ett problem arkiven har är att nå ut. Uppsplittringen på så många arkiv med olika begränsningar till vissa rörelser eller en viss region är påtaglig. Utöver några större arkiv för de en rätt anonym tillvaro. Sin höjdpunkt hade arkiven under 1970- och 1980-talen när många av dem startade och det regelbundet gavs ut kataloger över var de fanns i Västtyskland. Hüttners bok är den första översikten på 14 år.

När etablerade arkivarier recenserar Hüttners bok märks en del kritik av både boken och det etablerade arkivsystemet. Bakom boken ligger ett omfattande arbete med hjälp av bearbetning av svar på enkäter till arkiven. Men redovisningen är strukturerad på flera sinsemellan olika sätt.

Det framkommer också att de etablerade arkiven haft problem i Tyskland p.g.a. ryckig politik. Ett tag satsade regeringen på stadsdelsarkiv. Resultatet var splittring av resurserna och att idag materialet ofta är tillbaka i ett gemensamt kommunarkiv igen. Det framkommer också att det ofta är de etablerade arkivinstitutionerna som man ofta måste vända sig till, också för rörelsematerial. Ibland kommer också de rörelsearkivens material hit när de inte längre drivs av ideella krafter.

Intressant är att det också förs en vetenskaplig diskussion om rörelsearkivens roll för utvecklingen av kritisk teori utanför akademiska institutioner. Hüttner som både skrivit boken om arkiven och startat ett folkrörelsearkiv i Bremen är också kritisk till akademisk forskning. När vetenskapliga intressen av att reproducera en etablerad akademisk tradition ställs före politiska frågor om makten över historieskrivingen uppstår problem. –

”Frågan ställs här om det inte i hög grad måste ligga i sociala rörelsers intresse, att etablera alternativa former för vetenskapsproduktion och starta ett nytt utomakademiskt teoriarbete som angriper just politiska problem för en historieskrivning”

Skriver Gottfried Oy och menar att rörelsearkiven kan här ha en viktig roll.

Om boken Archive von unten: http://www.leibi.de/archive

Gottfried Oy: http://archiv.gesellschaftsanalyse.de/btexte/goyrez.htm

Länksamling: http://archiv.gesellschaftsanalyse.de/dlinx/liarcbew.htm