I Sverige var arbetarna mest strejkbenägna i världen under 20-talet. Det ledde fram till ett självförtroende som var så starkt att arbetarrörelsen kunde ta hand om regeringsmakten och tillsammans med bonderörelsen bygga upp världens mest avancerade välfärdssamhälle.

I USA följdes krisen av 30-talets mest militanta arbetarmobilisering. Dussintals storindustrier ockuperades av strejkande arbetare vilket tvingade regeringen att svara på något vis, vilket blev till the New Deal.

I England och Frankrike var arbetarrörelserna mycket mer passiva och svaga. Inte mycket hände därför heller på regeringsplanet.

I Tyskland krossade arbetarrörelsen sig själv redan 1918, när den socialdemokratiska regeringen anlitade pre-fascistiska paramilitära kårer för att skjuta ner sina egna medlemmar som de tyckte uppträdde hotfullt (dvs arbetarna organiserade sig självständigt för att försvara den socialdemokratiska regeringen mot en hotande militärkupp). Därför fick man Hitler istället.

Eftersom arbetarrörelsen i i-länderna verkar svag för ögonblicket vågar i alla fall inte jag hoppas på någon ny New Deal. Läget verkar mest som i England på 30-talet, dvs präglat av passivitet och undfallenhet.

Det ser bättre ut i Syd.

Innehåll

1. Folkrörelserna i Norden och Föreningen aktivism.info efter ESF

2. Föreningen Aktivism.info

2a Tusen satsar tusen - till Nordiska aktivismfonden för kunskap om aktivism och folkrörelser

2b. Att lära sig av varandra:
Nya och gamla sociala rörelser diskuterar. Malmö 30.11
Arrangör Föreningen Aktivism.info

2c. Årsmöte för Föreningen för kunskap om aktivism och folkrörelser – Aktivism.info

3. Europeiskt Socialt Forum i Malmö 30.11

- Allmänt om ESF

3a. Dokumentationen av ESF
3b. Folkrörelser, bibliotek, historiker och forskare
3c. Globala civila samhället
3d. Föreningen ESF Norden om forumet
3e. Brev om avvecklingsbidrag till ESF Norden
3f. Deltagarantal på ESF i Malmö och tidigare
3g. Kultur på ESF - Filmgruppens succérapport.
3h. Uppsala Social Forum om ESF
3i. Veteraner om ESF: Bra politik och dålig organisering

- Folkrörelser på ESF

3j. Mellan bokmässa, partier, folkrörelser och direkt aktion
3k. Alternativa och autonoma rörelser – Alternativa banker och krossade bankfönster
3l. Antirasistiska, Antirepressions- och mänskliga rättighetsrörelser – Bred antirasistisk samling men mer fart på kampen mot repressionen
3m. Bonderörelser – Stor plats för Via Campesina i Europa
3n. EU-kritiska rörelser – Mer EU-kritiskt än någonsin
3o. Fackliga rörelser – ”Litt sån fagforeningsorgasme”
3p. Folkbildnings-, kultur- och medierörelser – Studiecirklar, film, kultur och ESF tidningar i stora mått
3q. Fredsrörelser – Malmö war trade city enar fredsrörelsen
3r. Kvinnorörelser – Svagare än väntat i europeisk motvind
3s. Miljörörelser – Översvallande positivt till att förena miljö och sociala frågor
3t. Politiska partier - Starkt inflytande men inte helhjärtat
3u. Solidaritetsrörelser – ESF Latina förnyar folkrörelse-Sverige
3v. Ungdomsrörelser – Ungdomsförbunden och studentföreningarna räddade ESF
3x. Urfolksrörelser – Genombrott för urfolk och Abya Yala centralt i ESF
3y. Välfärdsrörelser – Starkare och nya folkrörelseallianser

- Analyser av ESF

3z. 43 Nordiska kommentarer och analyser av ESF

4. Folkrörelserapporter

4a. Kampen för yttrandefriheten i Gallerior
4b. 516 år av urfolksmotstånd i Abya Yala

5. Bokrecensioner från Folkrörelsebloggen

6. Kalendarium

————————————————————

1. Folkrörelserna i Norden och Föreningen aktivism.info efter ESF

”– Dette er jævlig bra. Litt sånn fagforeningsorgasme.” Så inleder norska LO:s tidning sin rapport om ESF. I ledaren för Folk i rörelse tas olika synsätt och Föreningens Aktivism.infos verksamhet med forumet upp. Vi har sammanställt material från tusen internationella länkar om forumet som grund för en dokumentation ur folkrörelseperspektiv.

”Folkrörelsemötet på Europeisk Socialt Forum i Malmö är över. Aldrig har så många olika folkrörelser i Norden samarbetat och deltagit i en folkrörelsemanifestation. ….”
Läs mer om folkrörelserna i Norden efter ESF.

2. Föreningen aktivism.info

2a Tusen satsar tusen - till Nordiska aktivismfonden för kunskap om aktivism och folkrörelser

Föreningen Aktivism.info - tog förra säsongen initiativ till en insamling för att seriöst kunna dokumentera sådan folkrörelseerfarenhet som inte ryms på Arbetarrörelsens arkiv. Se www.aktivism.info för närmare beskrivning - klicka på Upprop i vänsterspalten.

Projektet syftar till att samla dagens och tidigare erfarenheter från 50-60-70-talens folkrörelser i Norden så de kan spridas vidare. Detta ska ske genom intervjuer, uppsatser, insamling av bilder etc. som presenteras på en webbplats.

Insamlingsprojektet sköts lite på framtiden i våras när föreningen blev indragen i planeringen av ESF i Malmö - se nedan. Men nu efter årsmötet den 30.11 fortsätter vi igen.

Om du tycker att målet är rimligt kan du ansluta dig till insamlingens undertecknare. Ingen kommer att kräva dig på pengar innan målet 1000 undertecknare är i hamn.

Föreningen Aktivism.info

2b. Att lära sig av varandra:
Nya och gamla sociala rörelser diskuterar.

Seminarium på Kvranby folkhögskola Industrigatan 4 i Malmö kl 16.00 - 18.00 söndagen 30 november 2008

Inledare:
- Antirasistisk rörelse (30 nov är ofta en kampdag mot rasism)
- Facket
- Feministisk rörelse
- Miljörörelse
- Välfärdsrörelse (inbjuden)

Varje organisation/rörelserepresentant inleder med frågor i stil med:

- vilken är den viktigaste frågan ur ert perspektiv idag
- vad ser ni för möjligheter att samarbeta med andra rörelser
- vad ser ni som möjliga grunder/frågor för ett sådant samarbete
- vad ser ni som det största problemet för ett sådant samarbete

Målsättningen är att hitta ytor för framtida
samarbete och få igång en diskussion kring möjligheten att bli
starkare genom samarbete än att varje organisation/rörelse driver sina “egna” frågor isolerat.

Arrangör Föreningen Aktivism.info

2c. Årsmöte för Föreningen för kunskap om aktivism och folkrörelser – Aktivism.info

Föreningens årsmöte äger rum i Malmö på Kvarnby folkhögskola, Industrigatan 4, söndagen den 30 november kl 14.00, då arbetet med insamlingen återupptas och kommande års verksamhet förbereds. För mer information kontakta Jan Wiklund, jan.wiklund@srf.nu

3 Europeiskt Socialt Forum i Malmö

- Allmänt om ESF

3a. Dokumentation av ESF

Aktivism.infockså tankesmedjor, föreningar för att främja kunskap, publikationer eller stiftelser. Den tredje polen är politiska partier. Dessa står vanligen i konkur. Den första polen är folkrörelser som engagerar sig i en stor mängd frågor och ser det som viktispecialiserade organisationer som vill främja dialog mellan rörelser men inte själva deltar i kollektiv handling för att skapa samhällsförärens med varandra. I och med att bara ungdomsförbund, think tanks och andra sidoorganisationer till partier var med som arrangörer av ESF så blev denna konkurrens dock något dämpad. Den fjärde polen är radikalvänstern som främst sökt verka utanför som alternativ till ESF men delvis också som en kraft innanför. Därutöver finns en stor grupp av organisationer som bara är intresserade av en begränsad fråga eller arbetssätt och som inte så ofta engagerar sig för att arrangera forumet. Begränsningarna och problem med det m biseminarium om det globala civila samhället och relationen mellan NGO.er, folkrörelser och demokrati. Läs mer om seminariet om NGOernas roll i demokratin.

3d. ESF Norden om forumet

”15.000 visade ESF:s hjärta

15.000 deltog i ESF:s stora manifestation för ett annat Europa och en annan värld lördagen den 20 september. Totalt samlade ESF:s program över 13.000 deltagare från hela Europa, kulturaktiviteterna borträknat. Det har varit ett unikt arrangemang med svenska mått mätt och ett nytt steg för forumprocessen. Vi tackar alla deltagare, volontärer, tolkar och underbara människor som gjort detdrar till dokumentation och utvärdering. Vi har kartlagt tolv vägar som påbörjats för att dokumentera det som skett:

1. Uppföljningsmöten där deltagare berättar om erfarenheterna av ESF.

2. Rapporter och utvärderingar från olika organisationer som varit med gt att också samarbeta med andra rörelser. Häri ingår självständiga miljö-, bonde-, urfolks- och solidaritetsrörelser och kvinnorörelsen samt socialt inriktade välfärdsrörelser och den fackliga rörelsen. Den andra polen består av mer -an-nagonsin/”>Läs mer om EU-kritiska rörelser.

3o. Fackliga rörelser – ”Litt sån fagforeningsorgasme”

Facket har den mest omfattande rapporteringen av alla folkrörelser om ESF och sitt deltagande. Satsningen ha miljö och sociala frågor

”Genomgående rapporteras från många håll positivt från miljöseminarierna. Ofta mer än fulla och med god geist där ett gemensamt drag är det starka intresset att förena ekologiska och sociala introch arrangerat eller deltagit på ESF. Påbörjat av styrelsen för ESF Norden och arbetsgrupper inom ESF Norden och på många andra håll.

3. Documentation ESF 2008 på openesf.net. Där finns en wiki där all dokumentation kan läggas upp på dokumentationsgruppens webbplats på ett strukturerat sätt.

4. Lägga ut material på andra webbplatser. Föreningen Aktivism.info har gått igenom ett tusental länkar om ESF i Malmö och sorterat materialet för att göra det tillgängligt.

5. Upprop - Call of actions. Ett 35 tal nätverksmöten för olika rörelser, s.k. Assemblies, har beslutat om olika upprop, s.k. Call of actions.

6. Resultat – Outcomes. ESF Nordens dokumentationsgrupp har ett system för att redovisa resultat av aktiviteter via hemsidan ESF2008.org. Mer än 40 sådana resultat av olika seminarier och andra aktiviteter finns redovisade.

7. ESF Nordens antologi. Journalister har getts i uppdrag av ESF Norden att göra intervjuer med 10-11 personer om ESF och ett förord och annat material ska sammanställas.

8. Ungdomars dokumentation av ESF. Flera gymnasier och folkhögskolor har deltagit på ESF och dokumenterat aktiviteter.

9. Andra videos och bilder på nätet. Det finns också ganska omfattande material om ESF på videowebbplatsen Youtube och fotowebbplatsen Flickr och även bilder på andra platser på nätet.

10. Fysiskt material. Det har också tryckts en del material inför, under och efter ESF som inte finns tillgängligt på nätet.

11. Enkäter. En vetenskaplig enkät delades ut till forumdeltagare och kommer att sammanställas.

12. Arkivering. Styrelsen för ESF Noren, aktivister och forskare samlar in material för arkivering. Närmare information om dessa arkiveringsinitiativ får vi förhoppningsvis senare.

Läs mer om Aktivism.infos kartläggning av ESF.

- Om folkrörelser på ESF

3b. Folkrörelser, bibliotek, historiker och forskare

Rapport från ett seminarium som Föreningen aktivism.info var med och arrangerade:

”Efter en genomgång av de krav på censur och spionage som myndigheterna har ålagt de offentliga biblioteken i terroristjaktens namn övergick seminariet till frågan om dokumentation av folkrörelser.

Hilde Stephenson från Goldsmith College påtalade att de fokuserar på frågor och efterlyser uppgifter om hur man mobiliserar och organiserar. Att skapa sådan kunskap måste bygga på ett samarbete mellan forskare och aktivister. …” Läs mer om seminariet folkrörelser, bibliotek och forskare.

3c. Globala civila samhället

Rapport från det andra seminariet där Föreningen Aktivism.info var medarrangör:

NGOernas roll i demokratin

Erfarenheter från Palestina, Venezuela, Peru, Sverige och det globala planet togs upp på detta här forumet möjligt - och blickar fram mot nästa ESF i Istanbul 2010 och kommande sociala världsforum i Belem 2009. Ett annat Europa och en annan värld vore inte möjligt utan er!” Läs mer om ESF Norden.

3e. Brev om avvecklingsbidrag till ESF Norden

Malmö den 3 november 2008

Till medlemsorganisationer i Föreningen ESF Norden 2008, European Social Forum 2008, ESF, i Malmö är nu över och vi i Föreningen ESF Norden 2008 håller på med efterarbetet. Vi kan konstatera är att under de fem dagarna som ESF varade i september 2008 besöktes forumet av ca 13 000 deltagare. I demonstrationen den 20 september deltog som mest 15000 deltagare.

Med detta brev ber vi om er hjälp till Föreningen ESF Norden 2008. Vi kan nu konstatera att vi har ett bekymmersamt ekonomiskt läge i föreningen.
Detta läge har uppstått eftersom vi tyvärr har fått in för lite intäkter under forumet. Främsta orsaken till detta är för få inköpta forumpass. … Läs mer om brevet.

3f. Deltagarantal på ESF i Malmö och tidigare

Hur många deltog på European Social Forum i Malmö? Här kommer lite siffror med påföljande kommentarer och jämförelser med tidigare ESF samt nordiska mobilisieringen till EU-toppmötet i Göteborg 2001. … Läs mer om deltagarstatistik.

3f. European Culture Festival, en del av European Social Forum blev en formidabel succe

”Här är en sammanställning över statistiken från filmgruppen (European Culture Festival, a part of European Social Forum) samt lite personliga analyser, reflektioner & kommentarer.

ECF/ESF blev en formidabel succe & vi hade totalt 16 609 besökare på 167 föreställningar
(snitt 99 per föreställning).
….
men vi hade över 250 medverkande i programmet varav runt 50 internationella gäster från Indien, Kina, USA, Argentina, Brasilien, Kongo, Sydafrika, Mali, Palestina, Israel, Albanien, Ungern, Makedonien, Bulgarien, Frankrike, Belgien, England, Skottland, Tyskland, Danmark, Finland och Norge

Vi samarbetade med över 200 organisationer. Den sammanlagda insatsen från alla dessa organisationer och medverkande har varit enorm och då främst från de lokala medarrangörerna och organisationerna som ställt upp med lokaler, teknik, personal, marknadsföring, arrangemang mm och här har vi på Folkets Bio Malmö och Folkets Hus och Parker stått för de enskilt största insatserna. …” Läs mer om European Culture Festival.

3g. Uppsala Social Forum om ESF

”evaluering av ESF 2008 i Malmö - och hur går vi vidare…
…
Vi har börjat samtala på nytt med t.ex. med folk inblandat i
socialistisk forum, Afar’s vänner, klimax aktivister mm - och kampen
för En Annan Möjlig Värld ser lysande ut även i Uppsala.
… Alla fyra personer som deltog i ESF 2008 i Malmö presenterade kort
sina intryck, både positiva och problematiska (”negativa”) - där man
kan få “Läxor från Malmö” …” Läs mer om Uppsala SF:s utvärdering.

3h. Hej Sverige-turnens rapport om föreningslivet i Sverige idag och mobilisering inför ESF

En rapport utgiven i oktober om resultatet av en mobiliseringstrune genom hela Sverige inför ESF så flera minisociala forum genomfördes. De frågor som folk återkom till och ville ta upp i diskussioner under alla de minisociala forum som ordnades var Kollektivtrafiken, Miljö och Klimatfrågan, Kulturhus och Inflytande. … Läs mer om Hej Sverige-turnens rapport.

3i. Veteraner om ESF: Bra politik och dålig organisering

”Jag hade glädjen att samtala med många veteraner om hur de såg på ESF i Malmö. Eftersom jag själv aldrig varit med på ESF tidigare var det intressant att veta vad de tyckte. Tvärtemot flera förutsägelser blev ESF i Norden inte en organisatoriska framgång och inte ett politiska bakslag eller avradikalisering av ESF. Många av de vanligtvis mest kritiska rösterna menar att det politiskt var det bästa ESF hittills. …” Läs mer om veteranernas bedömning.

- Folkrörelser på ESF

3i. Mellan bokmässa, partier, folkrörelser och direkt aktion

Här beskrivs allmänt hur en folkrörelsepolitik växer fram på forumet. Fyra poler och spänningsfältet mellan dem tas upp som allmänpolitiskt intresserade folkrörelser på forumet verkar inomndring. De kan stå mycket nära folkrörelser som olika folkhögskolor eller studieförbund men oaterial som finns på nätet tas också upp. Läs mer om folkrörelser på ESF.

3k. Alternativa och autonoma rörelser – Alternativa banker och krossade bankfönster

Om alternativa banker, gratis kollektivtrafik, segelskepp, ekologiska modevisningar, Ungdomshuset, European Action 2008 och Reclaim the Steets.
Läs mer om alternativa och autonoma rörelser.

3l. Antirasistiska, Antirepressions- och mänskliga rättighetsrörelser – Bred antirasistisk samling men mer fart på kampen mot repressionen

”Det samlande initiativet för den antirasistiska rörelsen i samband med ESF uppstod i tidningen Manas lokaler. Här enades ett stort antal organisationer för en gemensam demonstration och flera ställde sig också bakom en aktion för en deportationsfri dag torsdagen 18.9 riktad mot migrationsverket i Malmö. Demonstrationen och aktionen finns väl dokumenterade och förlöpte utan incidenter. …”

Sammantaget så var de antirasistiska aktiviteterna något mindre i Malmö än på det föregående forumet i Aten medan repressionsfrågorna uppmärksammades något mer, inte minst tack vare flera aktuella rättegångar i Malmö och Köpenhamn. Även mänskliga rättighetsorganisationers insatser tas upp och HBT rörelsens intresse av ESF.
Läs mer om antirasistiska etc rörelser.

3m. Bonderörelser – Stor plats för Via Campesina i Europa

”Bonderörelsen fick en stor plats på ESF även om man inte utnyttjade den fullt ut. Mest lyckad blev satsningen på ungdomslägret Farming a cool planet – Odling för en kall planet, som arrangerades tillsammans med Young Friends of the Earth Europe med stöd av Latinamerikagrupperna och några andra organisationer. …” Läs mer om bonderörelser.

3n. EU-kritiska rörelser – Mer EU-kritiskt än någonsin

”Rörelser som förespråkar EU och federalism med social rättvisa som grund har tidigare tagit stor plats på ESF. Man kunde därför förvänta sig hårda diskussioner mellan dessa kontinentala röster och folkrörelser mot EU i Norden. Men konfrontationen kom av sig. Istället blev EU-kritiken något som omfattade många organisationer. I takt med att EU på flera områden intar alltmer en pådrivande roll globalt för nyliberalism och även går i en alltmer militaristisk riktning börjar fler och fler organisationer inta en skarpare EU-kritisk hållning. …” Läs mer om facken.

3p. Folkbildnings-, kultur- och medierörelser – Studiecirklar, film, kultur och ESF tidningar i stora mått

Folkbildare, kulturaktivister och medieengagerade firade stora triumfer under ESF. Med 400 punkter i programmet fick ESF i Malmö det största kulturinslaget av alla europeiska forum hittills. Bara kulturprogrammets 150 filmer blev till den största filmfestivalen i Malmös historia, en stad där den första filmvisningen skedde i Sverige.

Olika seminarier för att stärka dialog och möjligheter för många människor i att delta i den offentliga debatten fanns det gott om. Redovisade resultat av ESF på www.esf2008.org innefattar samarbete mellan alternativa medier, bibliotekariers arbete för fri tillgång till böcker och information, initiativ till fri mjukvara för social förändring, internetstandard för social rörelser på nätet global, demokratisering av vetenskapen och icke-våldskommunikation. … Läs mer om bildningsrörelser m.m.

3q. Fredsrörelser – Malmö war trade city enar fredsrörelsen

”Fredsrörelsen med ickevåldsnätverket Ofog i ledningen satsade för att förnya samarbetet mellan freds- och antikrigsorganisationer i Europa genom att genomföra direkta aktioner i samband med ESF och ett större gemensamt program. Syftet var att starta ett nytt europeiskt nätverk för fredsaktivister som arbetar med hjälp av civil olydnad. Redan i maj startade Ofog i Malmö med att utropa Malmö till War trade city i protest mot att Sverige mångdubblat sin vapenexport efter angreppet på Irak, en export av vapen som produceras inte minst i Malmö. I samarbete med andra organisationer startades webbplatsen European Peace Action och på ESF genomfördes ett särskilt fredsprogram kallat EPA, förkortningen för European Peace Action. …”

Om detta och fler fredskrafter i Kaukasus, Tjeckien, USA, Island och på andra håll … Läs mer om fredsrörelser.

3r. Kvinnorörelser – Svagare än väntat i europeisk motvind

”Kvinnorörelsen upplever ett växande tryck i hela Europa mot kvinnors rättigheter. Programmet sträckte sig från kvinnors erfarenhet av kamp i Latinamerika, Mellersta Östern och Indien till queerfeminism och träning i feministiskt självförsvar. Seminarier tog upp frågan om Lissabonfördragets och frihandelns påverkan på kvinnor, våldtäkter och sexuellt våld mot kvinnor, prostitution, jämställdhet, kvinnor i krig och invandrarkvinnornas ställning i Europa. …”
Läs mer om kvinnorörelser.

3s. Miljörörelser – Översvallande positivt till att förenessen. Men det är svårare att få mer detaljerade rapporter om vad som egentligen sades och hände. Klart är att miljörörelsen engagerade sig på alla olika nivåer i arbetet med ESF, från att ordna sovplatser för 80-åriga ryska gäster och för den allmänna europeiska mobiliseringen och kulturprogrammet till att starta en kampanj tillsammans med bonderörelsen och solidaritetsrörelsen mot nordiska storföretags skövling av naturen i Syd inför, under och efter ESF, radioutsändningar via webben till hela världen från ESF på engelska och spanska, nyhetsbrevet Prodemokratia utgivet av nätverket för miljö- och alternativrörelsen inom ESF processen och två olika masstidningar till många deltagare, en om kärnkraft och en om miljö och globala rättviserörelsen samt ett flertal seminarier och workshops. Dessutom den största klimatkrocken hittills i Sverige, en aktion mot biobränsle och ett ungdomsläger tillsammans med Via Campesina, filmvisningar om Monsantos GMO övergrepp, en utställning om naturskövlingen i spåren av Stora Ensos och andras skogsplantager i Brasilien och motstånd mot dammbyggen. …” Läs mer om miljörörelser.

3t. Politiska partier - Starkt inflytande men inte helhjärta

”I kraft av att bli inbjudna som talare och sidoorganisationer som ungdomsförbund, studentföreningar, folkbildningsorganisationer och think tanks kunde partier ha ett starkt inflytande på ESF. Med på så sätt var nästan hela bredden bland de krafter som är kritiska till globaliseringen och önskar sig mer social rättvisa och ekologisk medvetenhet. Här fanns både Socialdemokrater, vänsterpartister, trotskister och marxist-leninister av olika slag och även Miljöpartiet och Piratpartiet. Det parti som saknades vars ungdomsförbund deltar aktivt i Norges Sociala Forum var Senterpartiet. …” Läs mer om politiska partier.

3u. Solidaritetsrörelser – ESF Latina förnyar folkrörelse-Sverige

”Det starkaste samarbetet inför ESF stod latinamerikanska solidaritetsrörelser för. 30 invandrar- och solidaritetsorganisationer enades i vad som kallades ESF Latina. I Jesusparken ordnades musik, tal, workshops, matservering, utställningar med mera med latinamerikanskt tema och under tak ordnades minst ett tjugotal seminarier på ESF med koppling till Latinamerika, handel och matsuveränitet. Man bjöd in det brasilianska bandet Mundo Livre S/A som spelade på invigningen och avslutningen av forumet (för att sedan fortsätta på en tiodagarsturné). …

Flera andra solidaritetsorganisationer var med på ESF men utan den starka integrering av invandrare som kännetecknade ESF Latina. Antalet gäster var också stort från Afrika med hjälp av Afrikagrupperna och andra organisationer. Finska Vasudhaiva Kutumbakam bidrog med flera gäster från alla kontinenter men särskilt från Asien. Deltog och rapporterade om ESF gjorde också större solidaritetsorganisationer och samverkan mellan biståndsorganisationer som Servicecentralen för utvecklingssamarbete i Finland, Utviklingsfondet i Norge samt Forum Syd, Globalportalen och Individuell Människohjälp i Sverige. …” Läs mer om solidaritetsrörelser.

3v. Ungdomsrörelser – Ungdomsförbunden och studentföreningarna räddade ESF

”Ungdomsorganisationer var en stark kraft bakom organiseringen av ESF. I ESF Nordens arbetsgrupper var personer med bakgrund i Vänsterns studentförbund och Ung Vänster centrala och i styrelsen gjorde ledamöter från SSU och Ung Vänster viktiga insatser. Den klart största gruppen av deltagare på SF räknar man var personer födda på 80-talet, dubbelt så många deltagare jämfört med de som var födda på 70-talet som i sin tur var dubbelt så många som de som var födda på 60-talet och 50-talet. …” Läs mer om ungdomsrörelser.

3x. Urfolksrörelser – Genombrott för urfolk och Abya Yala centralt i ESF

”För första gången intog urfolksrörelserna en central plats på ESF. Den indianska regnbågsflaggan var framträdande i demonstrationen och värd som representant för ESF Norden för hela invigningen var Carmen Blanco Valer, quechuaindian från Peru, dotter till bondeledaren Hugo Blanco och ordförande för Latinamerikagrupperna UBV fram till våren 2008 samt representant för urfolken på internationella kommittens möte för WSF i Köpenhamn i direkt anslutning till ESF. Jalla, Jalla Bolivia hördes ropen skalla bland deltagare både vid invigningen och i demonstrationen. Solidariteten var påtaglig med indianerna som nyligen utsatts för övergrepp från lokala makthavare i Bolivia som står i konflikt med centralregeringen och använder sig av våld för att öka sin makt på fattigas bekostnad. Miguel Palacin Quispe, ledare för de andinska indianrörelserna, företrädde urfolksrörelserna i seminariet om globala rättviserörelsen. Han betonade det hot som terroristlagarnas tillämpning inneburit för indianerna i Latinamerika som med hjälp av terroriststämpling utsätts för ytterligare förtryck. Rosa Chuquín från ungdomsrörelsen Fenocin i Ecuador företrädde urfolksrörelserna i seminariet om dialog mellan olika folkrörelser. Urfolk var centralt närvarande i hela programmet både när det gällde en samlad internationell folkrörelsepolitik, i frågor av särskild vikt för urfolk som exploatering av naturresurser och i kulturarrangemang. …” Läs mer om urfolksrörelser.

3y. Välfärdsrörelser – Starkare och nya folkrörelseallianser

”I hela Europa har det under senare år växt fram rörelser för att värna om den gemensamma välfärden och protestera mot privatiseringar och nyliberalism i det egna landet och internationellt. Det handlar ofta om mycket starka men spridda lokala protester mot nedläggningar av sjukhus och andra sociala inrättningar men också om sedan länge fungerande socialt engagerade organisationer som Socialpolitisk forening i Danmark. På senare år har det också växt fram bredare samarbeten som Aksjon for Velferdsstaten i Norge och Nätverket Gemensam Välfärd i Sverige där facket, miljörörelsen och socialt engagerade organisationer deltar men också en medlemsorganisation som Attac.

Dessa rörelser är starkt företrädda inom ESF. Ett särskilt nätverk för offentliga sektorn är en pådrivande kraft tillsammans med de organisationer som nämns ovan som alla var aktiva inför ESF i Malmö och flera andra motsvarande organisationer. …” Läs mer om välfärdsrörelser.

—————————–

- Analyser av ESF

3z. 43 Nordiska Analyser av ESF

Läs fler nordiska analyser av ESF.

—————————————————————————-

4. Rapporter om folkrörelsers aktioner

4a. Kampen för yttrandefriheten i Gallerior

Folkrörelser har inga kvantitativa bestämningar. Det är en fråga om metod, inte en fråga om massa. Ibland kan ett dussin människor värna rätten för miljoner.

Överallt tar transnationella koncerner som Rodamco och Boultbee över torgen i städerna och förvaltar dem i enlighet med näringslivets intressen. I dessa ingår tydligen också att avskaffa yttrandefriheten. Läs mer om kampen för yttrandefrihet i gallerior.

4b. 516 år av urfolksmotstånd i Abya Yala

12 oktober firades med kontinental folklig mobilisering för ursprungsfolkens motstånd under 516 år mot europeiska kolonialiseringen av Abya Yala/Latinamerika. Här är en rapport.

—————————————————————————-

5. Bokrecensioner från Folkrörelsebloggen

—————————————————————————-

6. Kalendarium

Folkrörelserna i Norden ställdes inför ett svårt prov när Europeiskt Socialt Forum skulle anordnas i Öresundsregionen. Fanns den praktiska och politiska förmågan att ena tillräckligt mycket kraft för att både nordiska rörelser och ESF skulle gå stärkta ur denna erfarenhet?

Än är det för tidigt att ge ett svar. Kritiken från ideellt engagerade aktivister som med sina insatser var avgörande för att ESF kunde hållas var mycket skarp. “[V]i har blivit skamlöst utsugna och behandlade som slavar” är en sammanfattning av en väldetaljerad kritik av den nordiska arrangörsföreningen från de frivilliga tolkarna i nätverket Babel. Lika stora eller större har problemen också varit när det gäller en del andra praktiska arbetsgrupper som den med ansvar för scenerna.

Politiskt går åsikterna isär. Många ser ESF i Malmö som en politisk framgång. Särskilt betonas att folkrörelserna denna gång fick en mer framträdande plats på bekostnad av NGOs, akademiker och politiska partier. Det ledde till ett mer varierat program och förhoppningsvis en större förmåga till uppföljning av det som hände på ESF än tidigare. Fackföreningar, miljörörelsen, bonderörelsen, urfolksrörelser och solidaritetsrörelsen var bland de folkrörelser som tog större plats än tidigare.

Norska LO:s tidning Fri Fagbevegelse inleder ett långt reportage om ESF glatt: “– Dette er jævlig bra. Litt sånn fagforeningsorgasme. Susanne Kristensen roper for å overdøve de taktfaste slagordene som gjaller gjennom gatene i Malmö. Banneret ved siden av henne forkynner med svart maling på hvitt lerret: «KICKING ASS FOR THE WORKING CLASS».” Charly Poppe från Europeiska Jordens Vänner rapporterar att samarbetet inom miljörörelsn varit bättre än tidigare och att inte minst aktioner, ungdomsläger och politisk samverkan med Via Campesina varit en succe. Urfolksrörelser har haft en intensiv förberedelse och uppföljning kring sitt deltagande med 70 personer som anmält sitt intresse av att delta i kampen efter urfolksseminariet på ESF. Mest helgjuten var kanske den latinamerikanska solidaritetsrörelsens insatser under ESF med allt från kulturarrangemangen i Jesusparken, organisering av frukost åt alla ESF:s volontärer och ett stort antal seminarier och en tribunal mot kolonialiseringen samt den kanske bästa rapporteringen av allt som hänt med fina foton och texter på Latinamerikagruppernas hemsida.

Företrädare för politiska partier till vänster och vänsterintellektuella tenderar däremot att vara kritiska. Leonce Aguirre från ledningen för det tongivande vänsterpartiet LCR i Frankrike summerar i sin rapport om ESF i Malmö att dynamiken är på väg att försvinna ut ur sociala forum vilket beror på att politiska partier har en underordnad roll. Det leder till att frågan om ett politiskt alternativ till nyliberalismen skyms undan. “Den enkla summeringen av folkrörelser kommer inte att göra det möjligt att besegra liberal politik.” I dagens nyheter skriver Stefan Jonsson: “Jag ska erkänna att jag fylldes av tomhet när jag i Malmö läste slutdokumentet från årets European Social Forum. Det är en intetsägande deklaration. Inte ett ord om det ekonomiska sammanbrottet i USA. Inget om dess orsaker. Ingenting om hur en hotande depression ska bemötas. Deklarationen rymmer allmänna fraser samt kraftfulla uppmaningar till nya aktioner, möten och demonstrationer.” Att anta slutdokument är emot principerna för ESF. Men visst kan man ändå försöka se om det kommer något sammanfattande ut av ESF vilket Jonsson gjort genom att kritisera slutdeklarationen från Assembly of Social Movements, folkrörelsernas möte på ESF för att besluta om kommande aktioner.

Föreningen för kunskap om aktivism och folkrörelser som också alltmer kallas Föreningen Aktivism.info och på engelska Association Activism.info efter hemsidan har varit mycket upptagen av ESF. Under mötet spreds 10 000 exemplar av tidningen Malmö-Belem på engelska med föreningens upprop för en fond för kunskap om aktivism och folkrörelser. Aktiva i föreningen har också deltagit intensivt i förberedelserna med att samla adresser till nordiska organisationer och i den europeiska mobiliseringen till Malmö. Vi har också varit medarrangörer till två seminarier. Ett om folkrörelser, bibliotek, historiker och forskare och ett om det globala civila samhället där folkrörelsernas och NGOs roll togs upp.

Detta har gjort att föreningens övriga verksamhet har blivit lidande. Men vi tar nu nya tag för att få fart på de nordiska folkrörelsekontakterna. En av uppgifterna är att delta i dokumentationen och utvärderingen av ESF i Malmö. Vi hoppas att därmed kunna bidra till erfarenhetsutbyte och öka förståelsen av samarbete mellan folkrörelser i Norden och internationellt. ESF i Malmö kom vid en tidpunkt då många pekar på en kris för folkrörelserna i både Öst- och Västeuropa. Kanske ändå ESF i Malmö var en vändpunkt och mer betydelsefullt än flera vänsterpolitiker och vänsterakademiker har förmåga att inse. En avvikande röst vänsterröst är Christoph Aguiton som varit med att starta Europeiska arbetslöshetsmarscher, Attac och internationella sociala forum och även han är med i vänsterpartiet LCR. Aguiton menar att ESF i Malmö var den mest eniga manifestation som olika europeiska sociala rörelser haft under hela hans 38 år som aktivist, ja att man behövde gå tillbaka till 1800-talet för att ha fått uppleva något liknande.

Att levandegöra denna folkrörelseerfarenhet och göra en allsidig utvärdering av ESF möjlig är därför något vi i Föreningen Aktivism-info ser som värdefullt. Vi hoppas att många vill delta i det arbetet och att det också kan bli en bra avstamp för fortsatt engagemang för att stärka nordiskt samarbete för att öka kunskapen om aktivism och folkrörelser.

Det föregår en hel del verksamhet för att i olika former dokumentera och synliggöra olika upplevelser av ESF i Malmö 2008. Föreningen aktivism.info har startat ett arbete för att ge en överblick. Det sker främst genom tre metoder. Genom att träffas på arbetsmöten och diskutera muntligt med individer eller grupper om deras erfarenheter av ESF. Genom att starta en struktur i wikiformat för dokumentation av ESF processen ur olika synvinklar på openesf.net i länken till Documentation ESF 2008. Här kan alla som registrerar sig hos openesf.net och dokumentationsgruppen lägga upp material och bidra till förbättringar av överblicken och redovisningen av olika synsätt på ESF. Den tredje är en genomgång av länkträffar på google om ESF på alla tillgängliga språk. Många länkar är dock med dubblerat innehåll. Men det finns ändå ett mycket omfattande material på nätet.

Den dokumentation och redovisning av erfarenheter som vi hittat hittills är följande:

1. Uppföljningsmöten där deltagare berättar om erfarenheterna av ESF.

På t.ex. Island har den kvinnliga fredsrörelsen haft möte på Fredshuset i Reykjavik 7.10 och berättat om sitt deltagande på ESF. Mötet i Malmö 23.10 är ett annat exempel som dock riktar sig främst till de som varit med. På Göteborgs universitetet, i Notttingham i England och Boston i New England har hållits utvärderingsmöten. Liknande möten har säkert hållits på många andra platser. Om man vill kan man lägga upp en rapport på documentation ESF 2008 på openesf.net på vilket språk man vill.

2. Rapporter och utvärderingar från olika organisationer som varit med och arrangerat eller deltagit på ESF.

Sådana har t.ex. Ungerska och Belgiska social forum gjort och ett flertal andra som War Resisters International, ungdomsförbund, m.fl. Ett omfattande utvärderingsarbete pågår också inom ESF Nordens arbetsgrupper.

3. Documentation ESF 2008 på openesf.net

Detta är dokumentationsgruppens webbplats. Här kan man både lägga upp material om både ESF allmänt eller specifika aktiviteter och dessutom sätta in det i en struktur så det blir överblick. Det går att komplettera och ändra den befintliga strukturen efter vart så det anpassas till det material som kommer in.
http://openesf.net/projects/documentation-esf-2008/project-home

4. Lägga ut material på andra webbplatser.

Redan finns ett mycket stort antal länkar på nätet om ESF på alla möjliga språk. En träfflista med tusentals länkar för månaden runt ESF för alla europeiska språk har laddats ned av Föreningen aktivism.info. Här finns material från alla typer av aktörer, från arrangörer, deltagande organisationer, individer, politiska partier, sympatisörer och opponenter. En första hastig genomgång av materialet har gjorts och artiklar på språk som ryska och rumänska har översatts med automatik till rudimentär svenska. Genomgången kan inte bli systematisk men för Norden görs arbetet mer ingående. Svårigheten med att lägga ut material på webben är att det kan vara svårt att hitta. Därför är det bra om man samtidigt lägger upp en länk med kommentar på openesf.net.

4. Uppmaning till handling - Call of actions

Ett 35 tal nätverksmöten för olika rörelser, s.k. Assemblies, har beslutat om olika uppmaningar till handling, s.k. Call of actions. Dessa finns redan samlade och redovisade i fulltext både på openesf.net: Assembly of social movements och www.esf2008.org. Det tillkommer fortfarande någon enstaka uppmaningar till handling men i stort sett är denna sammanställning redan komplett.
http://openesf.net/projects/asm/project-home

5. Resultat - Outcomes

ESF Nordens dokumentationsgrupp har ett system för att redovisa resultat av aktiviteter via hemsidan ESF2008.org. Mer än 40 sådana resultat av olika seminarier och andra aktiviteter finns redan redovisade. Ett visst hinder har här varit att man behövt sin registreringskod som anmäld arrangör eller deltagare för att kunna lägga upp material. Detta gör samtidigt materialet mer pålitligt som en redovisning av resultat från de officiella arrangörerna av olika aktiviteter.
http://www.esf2008.org/outcomes/list-of-outcomes

6. ESF Nordens antologi

Journalister har getts i uppdrag av ESF Norden att göra intervjuer med 10-11 personer om ESF och ett förord och annat material ska sammanställas.

7. Ungdomars dokumentation av ESF

Flera gymnasier och folkhögskolor har deltagit på ESF och dokumenterat aktiviteter. John Bauer gymnasiet i Malmö har en omfattande samling videodokumentation upplagt på nätet och Christian 4:s Gymnasium har foton och ett flertal texter om ESF som kommer att läggas upp. Kanske också folkhögskolorna har material.

9. Andra videos och bilder på nätet

Det finns också ganska omfattande material om ESF på videowebbplatsen Youtube och fotowebbplatsen Flickr. En del av materialet på Flickr är också tillåtet att använda för icke-kommersiellt bruk, tyvärr i hög grad sådant material som är gjort som urval för att framställa ESF som udda och våldsamt. Det vore positivt om också mer allsidigt fotomaterial om ESF kunde göras tillgängligt för icke-kommersiellt bruk genom s.k. creative commons eller left copy regler så att t.ex. Wikipedia och ideella föreningar och publikationer kan använda det. Det finns också ett stort antal bildgallerior på nätet om ESF, bl.a av Mac Urata på ESF2008.org och av Kent Werne hos ABF. Latinamerikagrupperna har det kanske mest livfulla och allsidiga bildgalleriet med bilder tagna av Joel Alvarez. Annars är också polska bildgallerior särskilt bra.

10. Fysiskt material

Det har också tryckts en del material inför, under och efter ESF som inte finns tillgängligt på nätet. Det är tillgängligt i mer begränsad omfattning. För svenskt material är betaldatabasen Artikelsök som finns på bibliotek en möjlighet att skaffa sig överblick men den är inte fullständig.

11. Enkäter

En vetenskaplig enkät delades ut till forumdeltagare och kommer att sammanställas. Tidigare har sådana enkäter använts både på lokala social forum i Sverige och vid social forum i andra länder. En del av denna forskning finns redovisad i boken Globala rörelser av Magnus Wennerhag.

12. Arkivering

Styrelsen samlar föreningsmaterial och senare kommer beslut fattas om på vilket sätt det arkiveras. Under ESF samlade också Arwid Lund och Maria Bergstrand på Världsbiblioteket i Stockholm och ESF Nordens dokumentationsgrupp in tryckt material som producerats med anledning av ESF för arkivering hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. Materialet har samlats hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek där det nu sorteras oh kommer på så sätt att bli tillgängligt via LIBRIS.

Hilde Stephenson från Goldsmith College påtalade att de fokuserar på frågor och efterlyser uppgifter om hur man mobiliserar och organiserar. Att skapa sådan kunskap måste bygga på ett samarbete mellan forskare och aktivister. Tyvärr stannar forskares kunskap i deras elfenbenstorn f.n. i form av specialiserade tidskrifter. Det har funnits en tradition inom vänstern som hävdar att teorin kommer före praktiken, men det gäller inte längre.
Andrea från Berlin berättade om svårigheten att samla sådan information. Hon hade försökt få folk att berätta om sina erfarenheter från G8 protesterna i Genua men funnit att folk bara var intresserade av fakta men ignorerade slutsatser. Dock finns ett ökande intresse i universitetsvärlden för ”social movement studies”
Anastasia från Grekland nånstans hade försökt analysera ESF i Paris 2003 och London 2004 och funnit att det var svårt att som forskare dölja egna sympatier (vilket i och för sig är en gammal slutsats som redan Gunnar Myrdal har skrivit om). Knepigare är kanske att det tar så lång tid att få färdigt resultatet att de ursprungliga aktivisterna sp, det gällde har försvunnit.

Tord Björk från Folkrörelsestudiegruppen berättade om våra erfarenheter, och om det växande motståndet mot den svenska statens försök att lägga tillrätta en systemanpassad historieskrivning via institutet för Forum för levande historia (länka här, jag lägger till senare officiell länk och till historikeruppropet och folkrorelser.nu)
Martin Krämer Liehn påpekade att den akademiska historieförståelsen glömmer det som är viktigt för oss aktivister, nämligen muntligheten.

John Grace hade fått folk att dokumentera hyresgäströrelse och gruvstrejk och annat sedan 1970. Arkivet finns nu på BBC men för hur länge? Och det sker på nytt varje gång; det blir ingen ackumulation och därför är det ointressant för akademiker men det är så historien lever. Grace berättade också om sina erfarenheter från Kominternarkivet i Moskva. Detta arkiv om det kommunistsiak världspartiets verksamhet samlar tre typer av forskare. De som kommer för att få belfräftat att kommunismen är brottslig och två andra. Det kommer också vietnameser och latinamerikaner till arkivet och för att leta efter uppågifter om Ho Chi Minh respektive hur Komintern som var en ledande antikolonial kraft tog upp frågan om urbefolkningar, något som intresserar indianrörelsen idag.

Någon anonym från Samizdat Festival i Vitryssland berättade om sin halvlegala infoinsamling. Initiativet för sociala forum i Tjeckien berättade om hur officiös historieskrivning där är ungefär som i Sverige.
Sen utbröt en debatt om svårigheten med samarbeten mellan aktivister och forskare. Det finns en viss akademisk kultur som man måste anpassa sig till. Kalle Kallio från Arbetarmuseet i Tammerfors beklagade att folkrörelser sällan var intresserade av sin egen historia och därmed inte bryr sig om att dokumentera. Bara arbetarrörelsen skiljer ut sig positivt – samtidigt blir arbetarrörelsens historieinsitutioner alltmer intresserade av att dokumentera andra rörelser.
Någon beklagade hur medelklasspråket inom offentligheten gör det svårt att dokumentera något annat än på medelklassens villkor. Och någon annan pekade på hur detta invaderar även de sociala forumen och använde forumet i Brasilien som exempel – MST blev en dekoration men fick inte självt påverka forumet.

Först beskrev Isam Asuri (hoppas jag stavade rätt, namnet finns inte i programmet) från Palestina hur hela det palestinska samhället är uppbyggt av NGOer. Någon stat finns ju inte; ska folk få någon service alls måste det ske genom mer eller mindre halvideella organisationer. Fortfarande ges 75% av sjukvården och 100% av utbildningen av sådana NGOer.
Ofta startades de av illegala partier som legala fronter; många av dem som arbetade med dem fängslades, deporterades eller dödades, och belönades därför med hög status om än inte särskilt mycket pengar. Vad som har hänt nu är emellertid att internationella organisationer har gripit in och erbjuder tjänster med hjälp av högavlönat folk. Detta har ofta resulterat i försämringar för folk, eftersom ingen jobbar gratis längre under sådana förhållanden. Vidare kräver dessa internationella organisationer att personalen deltar i spionage mot befolkningen, i antiterrorismens namn.
De genuina NGOerna försöker motverka detta genom uppförandekoder, sa Asuri.

En svensk palestinaaktivist vars namn undgick mig la till att svenska biståndsmyndigheter dessutom, med stöd av det svenska ideella biståndsetablissemanget, inte bryr sig om vilka behov folk har utan följer olika moden som antas passa alla överallt. Just nu är det ”empowerment” som gäller, följaktligen drar man undan stöd till organisationer som inte sysslar med detta på det sätt som passar. På så sätt styrs organisationer efter vad biståndsorganisationer tycker, inte efter vad folk i gemen tycker – något Asuri bekräftade.

Nora Castañeda från Venezuela beskrev sedan hur uppdelningen mellan NGOer och folkrörelser är mindre relevant där; där går istället den väsentliga skillnaden mellan underklass- och medelklassorganisationer.
NGO-systemet växte fram under 90-talet, ofta efter olika FN-initiativ. Sedan Chávez vann valet 1999 och började sin omfördelningspolitik delades NGO-samhället upp efter politiskt ställningstagande – för eller emot. De som ställde sig för blev av med alla internationella bistånd och tvingades bli mer folkliga med stark deltagardemokrati.
Samtidigt kan man se något av samma utveckling som i Sverige på 30-40-talen – dessa organisationer, som fått ett folkligt stöd genom att försvara rättigheter blir genom att delta i uppbygget av ett offentligt välfärdssystem alltmer statliga. Ännu tycks detta dock inte vara något problem menar Castañeda, men det tog ju rätt lång tid i Sverige också innan problemen visade sig.

Gina Vargas från Peru, som hade erfarenheter både från folkrörelser och NGOer ifrågasatte begreppet ”civilt samhälle” som har skapats av diverse nordatlantiska forskare som åsatt det sina värden. Dock blir det alltfler ostyriga organisationer som inordnas där, vilket är bra. Och alltfler av dem är mer folkrörelser än NGOer.
ESF:s roll i detta, som särskilt efterfrågats, var tre, tyckte Vargas: att diskutera den imperialistiska roll Europa har, att få Östeuropa att diskutera ihop sig med andra periferiserade områden, och att integrera immigranterna i rörelsen.
Europas roll i det hela är kritisk. Man pushade på enormt på 90-talet, men nu händer inte så mycket här, det är andra regioner som driver folkrörelseprocessen i världen och Europa har hamnat i bakvatten.

Peter Waterman fortsatte ifrågasättandet. Varje ny rörelse behöver ett nytt språk. ”Internationell”, ”civilt samhälle” eller ”NGO” leder tankarna fel inför det man behöver göra – de inspirerar bara till alldeles otillräckliga småförändringar. Till och med om det vi vill bara är att få tillbaka välfärdsstaten.
Det är inget ovanligt att ord slits – man behöver bara tänka på ”socialism”. Waterman föredrog uttrycket ”radikal demokrati”.
WSF skapades förvisso av NGOer i ”the non-profit industrial complex” som han uttryckte sig. Så en fråga som återstår är hur vi av-NGOiserar de sociala forumen. Inte ens de ”folkrörelser” vi själva står för är några änglar, de har inkorporerat många av NGOernas dåliga sidor.

Någon ur publiken tog bekymrat upp hur viljan att skapa något bra resulterar i elände om man går biståndsvägen. Varpå Vargas replikerade att man kommer långt om man fokuserar på kriminaliseringen av protest och ställer krav på NGOer att dessa inte ställer upp på det.
Sen utbröt en något förvirrad diskussion ur publiken om NGOer bör vara neutrala eller ej. Det framgick inte så väl vad man i så fall skulle vara neutral mellan. Oxfam säljer nyliberalism till Afrika numera, påpekade en i publiken; på så sätt är man väldigt neutral eftersom man inte utmanar makten.
Tord Björk från MJV påpekade att NGOerna i hög grad hade gjort sig själva omöjliga genom sitt debacle i Gleneagles där de lånade ut hela sin prestige åt Bono för att denne skulle tacka Bush och Blair för deras storartade engagemang för världens fattiga. Så därför är det inte så viktigt att bekymra sig om dem längre, det är viktigare att fokusera på vad folkrörelser gör.

Avslutningsvis menade både Vargas och Waterman (med olika ord) att vi inte behöver europeiska NGOer för export. Asuri pekade på att det absolut inte finns några gränser mellan NGOer och folkrörelser, båda kan adoptera ett NGO-sätt att arbeta och bli sitt eget syfte. Castañeda avvisade begreppet ”NGO” (som ju betyder ”non-governmental”) eftersom det viktiga inte är om de har med regeringen att göra eller inte, det viktiga är vilken relation de har till folkmajoriteten.

Till medlemsorganisationer i Föreningen ESF Norden 2008, European Social Forum 2008, ESF, i Malmö är nu över och vi i Föreningen ESF Norden 2008 håller på med efterarbetet. Vi kan konstatera är att under de fem dagarna som ESF varade i september 2008 besöktes forumet av ca 13 000 deltagare. I demonstrationen den 20 september deltog som mest 15000 deltagare.

Med detta brev ber vi om er hjälp till Föreningen ESF Norden 2008. Vi kan nu konstatera att vi har ett bekymmersamt ekonomiskt läge i föreningen.
Detta läge har uppstått eftersom vi tyvärr har fått in för lite intäkter under forumet. Främsta orsaken till detta är för få inköpta forumpass. Det som vi nu kan se är att väldigt många besökare inte köpte eller vägrade att köpa forumpass för att komma in på seminarier och workshops. Försäljningen av radioapparater har också gett små inkomster och till dags datum har tolknings utrustningen, ALIS, inte kunnat säljas vidare till nästa ESF i Istanbul 2010. Då dessa intäkter utgör stora budgetposter och intäktskällor för föreningen har ekonomin drabbats hårt, vilket innebär att vi har ett stort underskott.

Vi ber därför våra medlemsorganisationer i Föreningen ESF Norden 2008 om ekonomisk hjälp för att klara av den bekymmersamma ekonomisk situation som föreningen befinner sig i. Vi hoppas att med ekonomisk hjälp, i form av ett “Avvecklingsbidrag”, från medlemsorganisationerna kunna avsluta föreningens arbete på ett bra och tillfredsställande sätt.

Vi vänder oss till er våra medlemsorganisationer för att få ett ekonomiskt stöd så att vi kan klara av den svåra situation som uppstått. Vi befarar att om vi inte klarar av detta så kan och kommer det att få politiska konsekvenser i framtiden för forumprocessen. De som varit mer eller mindre välvilligt inställda till ESF 2008 får nu en möjlighet att misskreditera forumprocessen och de fantastiska resultat som kommit ur ESF 2008. Vi är dock övertygade om att Föreningen ESF Norden 2008 med sina 138 medlemsorganisationer kommer att förvalta de allianser, initiativ och resultat som fötts ur ESF 2008 i Malmö.

Med vänliga hälsningar,

Föreningen ESF Norden 2008s Styrelse
Genom Thaher Pelaseyed, sammankallande
och Anders Palmqvist, kassör

För mer information, var god kontakta
Thaher Pelaseyed, thaher.pelaseyed (at) ungvanster.se

Med den statistik som kommit från ESF Norden och dess Europakontaktgrupp finns följande preliminära siffror för deltagandet på European Social Forum i Malmö.

Förhandsregistrerade deltagare, individer, grupper, organisationer 7 268

Registrerade vid forumet 620

Totalt registrerade med forumpass 7 888

Beräknat antal från Östeuropa varav 406 ickebetalande med stöd av
Solidaritetsfonden 423

Totalt antal registrerade deltagare 8 311

Därutöver presenterar ESF Norden följande överslag totalt när tolkar och beräknat antal volontärer, organisationsdeltagare, icke registrerade deltagare samt deltagare på kulturaktiviteter medräknas:

Antalet tolkar 380

Beräknat antal volontärer 350

Beräknat totalt antal registrerade och oregistrerade deltagare 12 000

Deltagare i kulturaktiviteter som inte behövde registrera sig, ca. 7 000
(unika besökare enligt kulturgruppens överslag utifrån ett totalt
antal besök på European Culture Festival olika aktiviteter på
sammanlagt 16 609, 2 000 anses ha haft forumpass)

Totalt antal deltagare 17 000

Antalet deltagare på invigningen 3 000
Antalet deltagare på demonstrationen 15 000

Totalt antal aktiviteter: 272 (11 sent inställda punkter efter programtidningen var tryckt)

Europakontaktgruppen uppger att de fått följande siffror:

Beräknat antal från nordiska länder av registrerade deltagare:

Sverige 3 269
Danmark 341
Norge 286
Finland 215
Island 3? (uppgift från nätet om namngivna islänningar)

Norden totalt 4 116

Västeuropa i övrigt, här saknas uppgifter för länder med lägre deltagande än 228 personer.

Tyskland 700
Österrike
Schweiz
Nederländerna
Belgien 341
Luxemburg
Storbritannien
Irland
Frankrike 301
Spanien
Portugal
Italien
Grekland
Cypern

Östeuropa 651 varav 423 förutom Turkiet, betalda av Solfonden ingick 10 från Turkiet och 406 från övriga Östeuropa. Fler kan ha deltagit som inte betalades av Solfonden.

Estland O
Lettland 1 (ej solfond)
Litauen ? (kontakter fanns i förvög, vi vet ej om någon kom)
Polen 24 (kan ha varit fler)
Tjeckien 22 (5 ej solfond)
Slovakien 5
Ungern 75
Rumänien 47
Bulgarien 3
Slovenien 0

Ryssland 132
Vitryssland 12
Ukraina 67
Moldavien ? (kontakter fanns i förvög, vi vet ej om någon kom)

Kroatien 5
Bosnien 15
Montenegro 0
Serbien 7
Kosovo 0
Makedonien 4
Albanien 4

Turkiet 228

Sydkaukasus 1? (kontakter fanns i förvög, vi vet ej antal som kom)
(Armenien, Azerbadjan, Georgien)

Utom Europa 182

Afrika 49
Asien 24
(Varav Västasien 5)
Latinamerika 74
Nordamerika 32
Oceanien 5

Kommentarer

Frågan är vilka siffror man ska jämföra med för att bedöma vad resultatet säger. En är förstås deltagandet på tidigare ESF. De officiella siffrorna är:
ESF
förutom Betalande
kultur deltagare Demonstration

2002 Florens 60 000 32 000 1 000 000
2003 Paris 51 000 100 000
2004 London 25 000 70 000
2006 Aten 35 000 80 000
2008 Malmö 12 000 8 000 15 000

De uppgifter som ESF Norden utgick från när kalkyler gjordes på beräknat antal deltagare var att det i Aten var 35 000 deltagare och att ESF i Malmö skulle räkna med betydligt färre. Målet sattes till 20 000 och i budgeten räknades med 13 000 betalande deltagare. Med tanke på att antalet deltagare inkluderat kulturprogrammet beräknas ha uppgått till 17 000 i Malmö kan man säga att man var nära målet. Men för det beräknade antalet betalande deltagare så kom man 5 000 under målet vilket innebär ett omfattande underskott i budgeten. Europakontaktgruppen upptäckte långt senare franska uppgifter om att det var 15 000 deltagare i Aten och i 35 000 ingick också besökare på konsert och andra kulturaktiviteter. Den grekiska kommitten hävdar att detta är fel. Oavsett efter vilken princip man räknar ligger deltagandet i Malmö kring hälften mot Aten och underskottet är betydande i budgeten. Dessutom är den nedåtgående trenden för ESF påtaglig.

Det finns påtagliga svårigheter att få fram siffror som är rimliga underlag för beräkningar av en budget. Att försköna siffror har varit en påtaglig trend i ESF processen där man gärna velat överträffa tidigare ESF eller ha haft en hög deltagarsiffra för att framställa forumet som en framgång. Problemet med detta är om de som planerar nästa forum tror på de förskönande siffrorna.

Det gäller inte minst demonstrationer. Under ESF berättade en deltagare från Sydeuropa att man alltid la till tre gånger så många när man rapporterade hur många som deltog på en demonstration. När vi hör att 2,7 miljoner har demonstrerat i Rom kan det alltså ha varit 900 000 vilket inte är illa det heller. I Norden har traditionen ofta varit den att uppge korrekta siffror. För Malmö uppger arrangörerna 15 000 som är ett medelvärde mellan två räknares uppgifter som stod vid Möllevångstorget. Polisen och massmedia uppger 10 000 och Mirek Prokes, en noggrann herre från Tjeckien räknade till 5 300 vid utgången från Cronhielmsparken där demonstrationen startade.

Oavsett efter vilken princip man räknar här också, om man går efter de högsta värdena eller de lägsta, så fick demonstrationen färre deltagare än på forumet. Detta är en stor skillnad mot tidigare då antalet demonstranter har varit dubbelt så många eller betydligt mer på demonstrationen jämfört med forumet.

Slutet på en era eller början på en ny?

Det finns både praktiska och politiska problem med den utveckling som siffrorna pekar på. En är de ekonomiska problem som följer av att budgetar inte kan hållas både därför att siffrorna för antalet deltagare är satta för högt och för att man inte tror att man behöver anstränga sig så mycket för att mobilisera till forumet. Beror detta på romantiska föreställningar om ESF som något stort i linje med de kanske förskönade siffror som presenterats tidigare finns det ett allvarligt problem med att ESF Norden inte på allvar sökt få fram ett mer realistiskt underlag för sina kalkyler och förstått betydelsen av att anstränga sig för att mobilisera.

Politiskt innebär det en inte minst lika intressant utmaning. Ofta förekommande är att de som vill framställa sociala forum som något unikt använder sig av deltagarsiffror som ett viktigt argument. Från 15 000 första gången i Porto Alegre till över 100 000 några år senare i Mumbai och när man är tillbaks igen på ursprungsplatsen. WSF i Nairobi med 70 000 deltagare vill man gärna framställa som ett undantag pga av stora avstånd och att det är dyrt att resa dit samt att folkrörelserna är svaga i Afrika. Den fallande kurvan för deltagarantalet på ESF är lite svårare att bortförklara men Norden har presenterats som så avlägset att det är begripligt att få ville komma och att dessutom 60 000 demonstrerade samma dag i Berlin och Köln i Tyskland istället för att komma till Malmö. I det stora hela så presenteras ändå social forum processen som något unikt som är framgångsrikt därför att det ständigt sprids till fler platser på jorden och involverar alltfler människor.

Men detta är en falsk bild. På många håll har den sociala forum processen varit på nedåtgående en längre tid. I Malmö rapporterades att i Storbritannien där en gång lokala sociala forum blomstrade finns nu bara fyra kvar. Från Italien deltog inte ens någon av de mer än 100 lokala sociala forum som en gång fanns i Malmö för att utbyta erfarenheter med andra lokala sociala forum och på Europakontaktgruppens mobiliseringsresa till Italien framkom att många där betraktade sociala forum processen som död. Det finns ett mycket väl fungerande nätverk för italienskt deltagande i ESF och WSF men allt färre fungerande sociala forum i Italien. De nationella sociala forumen har också problem. I Holland har intresset kraftigt dalat efter att NGOs i Amsterdam försökte fjärrstyra ett nationell socialt forum i Nijmegen där de lokala aktivisterna förväntades ställa upp på riksorganisationernas byråkratiska villkor. Sedan dess har sociala forum mycket dåligt rykte i Holland och mobiliseringen till Malmö var mycket låg. I Tyskland har Attac försökt vara pådrivande för att ordna ett nationellt socialt forum som fick mycket färre deltagare än man hoppats på hösten 2007 då under 1 000 deltog.

I Danmark nådde Danmarks sociala forum en topp för två år sedan med 2 500 deltagare men förra hösten när 100 000 danskar demonstrerade för välfärd för alla så kom bara 1 500. I Norge och Sverige har sociala forum en längre historia än i Porto Alegre vilket de som betonar hur unikt WSF är tenderar att bortse ifrån. 1999 startade i bägge länderna forum som senare fick heta social forum för att knyta an till den nu gångbara ordbruket men utan att byta arrangörer eller inriktning på arrangemanget. I Norge hette arrangemanget Globaliseringskonferense och heter det fortfarande men på engelska Norwegian Social Forum som hålls varje år. I Sverige startades Socialistisk forum av ABF och andra 1999 i Umeå för att sedan ändra namn till Umeå Social Forum med samma organisationer bakom. I Norge är konferenserna i Oslo välorganiserade och välfinansierade men det sista året har det varit svårt att värva folk till styrelsen för att organisera det social forumet, något som också märktes av i svårigheter för mobiliseringen från Norge till ESF. I Sverige har fortfarande inget nationellt socialt forum hållits men många lokala med ibland mycket stort deltagande, som bäst med Skåne social forum med mer än 2 000 deltagare. Här har också uppstått nya sociala forum senast i år med ett endagsarrangemang i Dalarna i januari med SAC, miljögruppen och solidaritetsorganisationer bakom. Men trenden kan i Sverige snarare utvisas av att Stockholm social forum blev en engångshändelse och att nu samma organisationer som dominerat arrangerandet av ett socialt forum i Stockholm valt att satsa på Socialistiskt forum i stället med lite mindre av storvulen retorik och ambitioner i nivå med retoriken än vad social forum i Stockholm hade. I Finland vitaliserades Finlands social forum i år genom att för första gången hållas utanför Helsingfors i den gamla arbetarstaden Tammerfors.

Det finns också andra exempel på att sociala forum processen fortfarande är vital och expanderar men det är inte längre någon entydig bild utan snarare finns det flera tecken på avmattning. För de som sett antalet deltagare och antalet forum som viktigt för att visa att social forum processen ständigt utvecklas så är ESF i Malmö slutet på en epok. Det går inte längre att motivera fortsatta initiativ för social forum med romantiska bild av en ständigt växande rörelse för att organisera öppna utrymmen för det civila samhällets fria diskussion, det behövs bättre motiv.

Medan alltså Malmö var en slutpunkt för en statusorienterad satsning på ett varumärke som kallas social forum och som säljs som en ständigt framgångsrik metod för att lyckas väl med att få alltfler deltagare till diskussioner så är det frågan om det också kan bli början på något nytt. Det får var och en utröna genom att läsa de olika bidrag som finns i denna rapport. Men innan dess är det passande med en annan jämförelse som kans ses som relevant särskilt ur ett nordiskt perspektiv.

En liknande omfattande mobilisering till ett folkrörelsemöte skedde för några år sedan i Norden till Göteborg i samband med EU-toppmötet 2001. Även den gången ordnades ett mycket stort antal seminarier och diskussionsmöten. Då regeringen med Anna Lind i spetsen hade sett till att det inte skulle finnas resurser för de breda nätverk som ordnade demonstrationer och motkonferenser så hade olika rörelser istället ordnat 8 internationella konferenser tillsammans med sina internationelle samarbetspartners med tusentals deltagare. På så sätt gick det ändå att få till 5-dagars motkonferens nästan helt utan resurser. Dessutom fanns ett social forum som kallades fritt forum och som uppges ha haft 25 000 besökare. Hur man nu räknade är inte helt klart men att antalet deltagare på olika internationella seminarier och på ett öppet forum var liknande som på ESF i Malmö är klart. I demonstrationerna deltog något fler än i Malmö, arrangörerna uppger 20 000 i två demonstrationer och 15 000 i en. Polisen uppger att 50 000 personer kom till Göteborg men det ska man nog ta med en nya salt.

De två händelserna är alltså jämförbara. Den kanske största skillnaden låg i att till ESF krävdes en stor satsning på tolkar och att mobiliseringen skedde även efter mer långväga deltagare. En annan skillnad låg i att det nätverk som organiserade den internationella mobiliseringen till aktiviteterna var Göteborgsaktionen som helt saknade kontor och anställda och vars budget låg på några hundratusen och inte långt över tio miljoner till skillnad från ESF Norden. Göteborgsaktionen mobiliserade 4,5 gånger så många danskar till Göteborg som ESF till Malmö, 4 gånger så många norrmän, drygt två gånger så många finländare och ungefär lika många tyskar. Varför den nordiska mobiliseringen utanför Sverige fungerat så dåligt är värt att fundera på.

Hur ska då utvecklingen tolkas? Många ser den nedåtgående trenden för ESF som ett tecken på att social forum rörelsen är i allvarlig kris. Att folkrörelserna i både väst- och östeuropa är i kris var något som var känt redan när det var stora svårigheter att hitta en plats för att hålla ett nutt ESF efter Aten. Nu är situationen betydligt bättre genom att Istanbul som är Europas största stad redan är utsedd som plats för nästa ESF soim kommer att hållas 2010 och börja förberedas på ett möte i istanbul 21-23 november. Det finns dock anledning att både utifrån deltagarantal i Malmö och en politiskt utvärdering av resutlatet öppet och kritiskt diksutera vad de sociala forumen ska vara bra till. Frågan om resultatet av ESF i Malmö kanske inte enbart kan ses som en fråga om hur många som deltog utan också hur folkrörelser och andra aktörer fick något ut av forumet. Kan det vara så att ESF i Malmö var slutet på en era när ESF kunde leva enbart på att framstå som del av en ständigt växande global social forumrörelse som såg skapandet av öppet arena för diskussion som sin kärna men att det nu är nödvändigt att kritiskt granska och formulera ett nytt politiskt motiv till en ny epok för folkrörelsers och andra aktörers behov av en plats där både diskussion och kollektiv handling kan växa fram utan att någon kraft lyckas uppnå hegemoni och kväver dynamiken och det fria deltagandet.